Det är dax att packa väskan och bege sig hemåt. Det är alltid tråkigt att ge sig av, men också skönt att komma hem igen. Känns i alla fall skönt att summera två riktigt bra träningsveckor och dessutom det bästa vädret hittills i Livigno, värmerekord! Endast en dag med regn på dagen, men då var det ändå relativt varmt och solen tittade fram en hel del mellan skurarna. Utöver det trevligt sällskap av Dick och Catta, samt guidning av David, Henning och Lasse.
Tyvärr kommer jag att missa tävlingen i Tibro på söndag. Det blir helt enkelt för stressigt att ta mig dit. Jag hade behövt åka på torsdag och då guidade jag hela dagen. Gaffeln behöver servas och remotekontrollen bytas ut helt, vilket ingen klarar av att göra här i bergen. (för nya grejer helt enkelt). Att tävla med låst gaffel är ju inte helt optimalt. Det känns tråkigt förstås för jag är tävlingssugen och det hade varit bra att ha ett race i benen innan SM, men man får ibland vara realistisk, man kan inte göra allt samtidigt. Jag har en förmåga att vilja just allt jag gillar att göra på en gång överallt och blir lätt frustrerad när det inte går. Jag vet med mig att jag är sån och får ibland stoppa mig själv. Jag försöker se det positivt -jag väljer mellan positiva saker och inget val blir dåligt. Resten av sommaren och hösten är full av tävlingar och att stressköra upp till en tävling och knappt hinna sova något innan. kommer inte bli bra. Kör ett åk på de nya trailsen vid Carosello 3000 i morgon förmiddag, sen åker jag hem, i lugn och ro.
Lagom till hemåkningen har jag äntligen lärt mig att laga min favoriträtt här nere, ostfyllda gnoccis utan att det blir gnoccimos av det hela. (de steks och sen häller man på vatten -och det är då det riskerar att bli mos av allting, fortfarande gott, men fel) Att de är en sån favorit är egentligen väldigt konstigt eftersom de till stor del är gjorda av potatis och jag inte kan äta potatis i vanliga fall (växer i munnen och får kväljningar). Gnoccis funkar bra, det blev väl bättre konsistens. Typiskt att jag ska åka hem nu när jag lärt mig denna maträtt. Har inte sett dessa gnoccis i Sverige, så jag kanske borde köpa hem några. Vi får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar