Hårt slit i Chur

Dagens nöje.Sabrinas godaste finkaffe på MyCoffee!

Tävlingen i Chur igår blev hårt slit i dubbel bemärkelse. Dels för att tävlingen var jobbig och dels för att släpandet av cykelväskan till och från tågstationen satte sina spår i kroppen. Idag kan nog det som gör ont i kroppen antagligen mest förklaras av säpandet av cykelväska än cyklande i backar.   

På vägen hit blev det ett stopp i Zurich och besök hos Martin som bor och jobbar där. Eftersom schweizarna inte firar midsommar, firade vi med jordgubbar. Martin skulle dock fira ”på riktigt” dagen efter och hade införskaffat proviant. Fulsprit i dunk, fast fullt lagligt då och cola till det.

Lördagen ägnades till att åka tåg till Chur och man får verkligen säga attt SJ har ungefär allt att lära från SBB (shwitziska tågbolaget). Smidigt, avgångar ofta, frächt,  i tid och hyfsat billigt. Och då är ju Schweiz inte det billigaste landet i Europa, om man säger så. En biljett för 300 kr kostar också 300 kr oavsett när man väöjer att köpa den. Cykeln får man ta med gratis, det finns till och med särklida cykelvagnar där man kan hänga upp den.  Efter släp av cykelväska + allt bagage till hotellet,  blev det provkörning av bana och sedan middag tillsammans med Alexandra och Rothausteamet. Trevligt.

Därefter var planen att sova, men då det var någon form av gatufest i Chur var det fullt ös och omöjligt att somna innan kl 2. Öronporppar hjälpte inte. På morgonen hade någon dessutom fått för sig att det var en bra idé att börja spela klassisk musik för hela Chur ungefär vid 06.30. Så inte mycket sömn blev det.

7 varv skulle köras på en 4,5 km bana. Typiskt Schweiziskt upplägg med 2,5 km uppför, 1,5 utför och lite platt vid varvningen. Vädret var varmt, 25-30 grader och som tur var var det mycket skugga på banan.

Av någon andledning fick jag stå längst bak i starten, trots jatt jag har ganska mycket rankingpoäng, vilket egentligen inte spelade så stor roll då första backen var lång och bred. Jag matade på bra första två varven och låg med bra, kanske lite för bra, då jag blev väldigt trött sen och tappade fokus både uppför och utför. 5 varv var ett riktigt slitgöra, men jag lyckades ändå plocka 2 placeringar på sista varvet och jag fick ett kvitto på att det oftast lönar sig att slita även om det verkar gå tungt och långsamt. 

Slutade på en 11:e plats vilket var bättre än jag trodde Trodde jag skulle hamna utanför poängplats denna gång. Fast egentligen hatar jag att komma 11:a. Topp tio känns så mycket bättre, dessutom är det bara prispengar till de tio bästa, i och för sig bara ett par hundra kronor för en tiondeplats, men ändå. Alexandra gjorde ett grymt race och blev 3:a.

Efter det blev det en snabb dusch och en smörgås innan väskan och cykeln skulle släpas till tåget igen.  Föst när jag satte mig på tåget kände jag hur trött jag var egentligen. Ganska skönt att slippa säta sig  i en bil och köra en massa serpentiner i alla fall.

Idag har jag bara kört ett jättelugnt pass på mtb:n då tävling och resande tagit på krafterna, plus att jag kände att jag hade låga energinivårer. Bland annat hamnade jag på botten av Livignosjön. Själva sjön ägs av Italienarna, men vattnet är Schweizarnas, vilka av någon anledning valt att inte släppa på något vatten så sjön är halvt torrlagd. Lokalbefolkningen verkade inte så ledsna för det, utan passade på att bygga broar mellan fårorna på sjöbotten så att de som fiskar lättare kan ta sig fram.

På det torra. Lite konstigt var det att cykla på botten av Livignosjön. Behöver jag säga att vattnet var iskallt?

Brobygge på sjöbotten. Vad händer om Schweizarna plötsligt vill ha sitt vatten i sjön igen?

Resten av dagen har ägnats främst åt att fika, inte mindre än tre cappucino har slunkit ned... tur att de är billiga här. Och förresten, jag hittade en bil som jag ville ha. undrar vad Mackan tycker om den?

Ny affärsidé: exportera snöskovlar till Dannmark?

Idag mailade jag tävlingsarrangören för Cyclo Cross- tävlingen, jag tänkt köra i helgen utanför Köpenhamn. Anledningen var att jag var rädd för att de fått för mycket snö de senaste dagarna. Mina föräldrar bor nere på Österlen rapporter därifrån sade att man inte gärna gav sig ut på vägar, alla tåg inställda mm. mm. Ett snöoväder på Österlen är inte att leka med. Ingenting binder snön på vidderna och det blåser oftast hårt, vilket gör att det blir drivbildningar på vägarna och att snön "fastnar" runt husen. Då Danmark har liknande terräng, var jag orolig för att racet skulle bli inställt.

Svaret jag fick från Cykelarrangören, var att, jovisst, det blir tävling, men vi får skotta innan.

Sedan: "Förresten, om man kan köpa "sneskovl" (snöskovel) i Sverige vill jag att du hör av dig, alla är nämligen slutsålda här i Danmark".

Ganska roligt svar av en arrangör tycker jag! Jag lovade i alla fall att kolla efter, och han verkade jätteglad och bad mig ta med kvitto om jag hittade 2-4 snöskovlar.

Det är alltså riktig kris i Danmark! Mer snö än någonsin, inget att skotta med. Som entreprenör och egen företagare ser jag genast möjligheter! Exportera fina svenska snöskovlar till Danmark! Se till att tillgodose den tillfälligt höga efterfrågan. Den uppenbara bristen på- och det stora behovet av snöskovlar gör att man inte behöver dumpa priserna heller. En utmärkt idé!

Får se hur jag ska göra med det. Kanske köpa på mig ett 100-tal skovlar och ta med till Danmark och sälja. Eller kanske en webbshop. Fast man får skynda sig innan det börjar töa bort....

I alla fall så ska jag försöka åka till Skåne i morgon. Med tåg. Om det nu går några tåg. Igår var alla tåg mellan Malmö och Ystad inställda på kvällen. Det ska dock inte komma så mycket mer snö. Cykeln ska också med på tåget. Öresundståget tillåter, till skillnad från SJ att man tar med sin cykel på tåget, vilket är bra. Man får visserligen betala en ungdomsbiljett för cykeln (ca 100 kr hade varit värt tycker jag), men det fungerar ju i alla fall. På SJ kan man inte ens polletera en cykel från A till B längre, utan får ta den med frakt eller nåt. (Jag pelleterade förresten en cykel en gång enligt anvisningar för att den skulle komma i tid, cykeln kom fram två dagar EFTER tävlingen, har aldrig riktigt förlåtit SJ för det). Själv har jag några gånger använd flygväskan för cykeln på SJ, det går tydligen bra för då är cykeln en VÄSKA, ingen cykel! Synd bara att väskan blir dubbelt så tung och 3 gånger så otymplig att ta med, jämfört med att ta den lätta tävlingscykeln som den är. Huvudsaken är att det inte är en cykel, verkar SJ tycka.
I alla fall ska det bli roligt att köra ett riktigt snörace. Jag tror faktiskt aldrig jag har tävlat i snö förutom då det var lucia crossen i höstas. Som lera fast vitt typ.
Adios!