tisdag 28 februari 2017

Luggsliten gammal vän!


Efter förra veckans maxade jobbvecka, då det blev ca 60 timmars jobb, (50 som timanställd och med mitt eget företag, för det är ju också ett jobb!) har jag flytt fältet. Jag är absolut ingen förespråkare av att jobba så mycket, men nån enstaka vecka kan vara bra.
 Nu är jag istället och hälsar på en något luggsliten gammal vän, som denna gång inte är en person, utan en liten by på Gran Canaria. Pozo Izquierdo, ligger ungefär mellan flygplatsen och Bahia Feliz, precis vid kusten, men långt bort från turiströran på södra Gran Canaria. Vinden och vattnet går hårt åt byn, färgen flagnar och allt som kan rosta rostar. Kring byn är det fullt av vindkraftverk, eftersom det blåser så mycket. Det positiva med vinden är  förutom att man tar till vara på dess kraft att man kan få se vindsurfing är på högsta nivå här. vind- och vågsurfare från hela värden tar sig hit bara för att de är så bra att sufra. En del bor på parkeringen i husbilar och "sovvänliga" bilar. Andra bor i mer eller mindre slitna lägenheter. Själv hyr jag in mig i ett rum med gemensamt kök som hyrs ut av Qutre Vindsurfingcenter. Ett enkelt liv, utan någon större lyx. Byn är inte särskilt vacker. Trots detta gillar jag att bo här. Det är lugnt och skönt, inga som försöker sälja saker till en när man går på gatan. Det händer egentligen inte så mycket. Det är locals och vindsurfare, jag är den enda cyklisten troligtvis. Har tidigare varit på Gran Canaria flera gånger och hittar bra bland vägar och trails, det var dock några år sen nu. De senaste åren har det inte funnits tid eller pengar till att åka hit.
Nu kände jag att det var dags igen, vädret hemma har väl inte varit så kul och det passade bra att åka just precis nu. Planen är att cykla, men ser det inte som semester då jag har konsultuppdrag med mig att jobba med under den tid jag inte tränar. Det är främst en "remake" av en hemsida för ett företag som jag jobbar med nu. Har fått väldigt fria händer och det är både roligt och lite läskigt på samma gång.

Nu är jag trött som en trasa, var uppe 4.45 i morse och sov knapt heller på grund av rädsla för att missa att gå upp. Hoppas på en fin sömn i natt! Adios amigos!

 Izquierdo

måndag 20 februari 2017

Små grodor, nya stigar och 2-timmars spinning.


En och annan groda blev det häromdagen istället för mello. Mello är fruktansvärt överreklamerat, tycker jag. Lyssnar hellre på musik jag gillar. 
Grodorna då, jag förstår inte varför det är så roligt att rada upp massa olika varianter av samma sak, men det är det och jag gör det ofta. Kanske för att en sak, en varelse kan se ut på så många sätt. Små variationer kan ge väldigt olika utseende. 



Häromdagen, när det var sol gav jag med ut på ett långpass, på kombinerat asfalt och stig. Gjorde några avstickare på för mig okända grusvägar uppåt Landvetter på måfå och hittade en hel del jättefina stigar. Jag undra hur jag lyckats missa dem under alla år av cykling i skogen? Helt klart är att dessa stigarna behöver utforskas mer framöver. 

Söndagen avrundades som instruktör på ett finfint 2-timmars cykelpass på Valhalla. Är grymt impad över hur mycket folk orkar! På 2-timmarspassen kommer både folk som tränar och tävlar i någon uthållighetssport och folk som är motionärer och kör bara för att det är kul och en utmaning att köra lite längre än vanligt. Jag kommer ihåg när jag precis flyttat till Göteborg och började träna spinning. Jag hade då även börjat träna mtb och ville gärna träna länge än de 45 minuter som spinningpassen var. Så jag och några till (typ andra cyklister och triathleter) körde ofta två pass på rad. När detta blev känt hos personalen, diskuterades och ifrågasattes det om det skulle vara "tillåtet". Inte främst för att spinningklasserna var populära och att man "tog" plats för andra som ville träna, utan för att man ansåg att spinningpassen var så jobbiga. Att det liksom var orimligt att man skulle orka två på raken... De sa till och med till mig att de tyckte jag tränade för mycket. Nu var det ju främst folk med bakgrund i gym/fitnessvärlden, utan erfarenhet av uthållighetsträning i annat syfte än förbränningsträning (för att typ bli deffad), som hade åsikter. Men man kan se att synen på träning har utvecklats och kunskapen blivit bättre. Från att uppfattas som extremt i  sin 45 min variant till att folk på väldigt varierande träningsnivå utan problem kan träna cykling tillsammans 90 min, 2 timmar eller tom 4 timmar.


tisdag 14 februari 2017

GrotePrijs mm!


Hemma efter en helg i Danmark. Det var kyligt, halt och vansinnigt kul!
Banan gick på området kring Århus utomhusvelodrom och bjöd på mycket kurvor och snabbåkta plattpartier. Extremt publikvänlig bana, där publiken kunde sitta inne i caféet och följa en stor del av spektaklet inne i värmen. Cyklister från Dannark, Sverige, Tyskland och Tjeckien fanns representerade.


Slutade 2:a i racet efter unga och lovande Mie Saabye som körde i raketfart. Är ändå grymt nöjd med det, då crossarna stått ouppackade i cykelväskorna sen världscupstävlingen i Fiuggi.

Extra tack till Joakim Parbo som fixat mat och boende på velodromen under helgen. Han är ju även den som dragit igång GrotePrijs och har gjort ett hästjobb för att organisera allt. De lyckades få med såväl maskeradcykling och knatteklass som tävlingsklasser. En fin atmosfär för alla oavsett nivå. Gillar sådana fixare!

På kvällen var det aftercross och det dracks det mesta från belgisk öl till  tjeckisk slivovitz och svensk akvavit. Spottar i glaset det gör inte dansken! Vi övade också på varandras språk. Det är konstigt att två språk som ändå är så nära varandra kan vara så svåra att förstå och uttala för oss som talar det andra språket. Lika svårt som jag har att få till ett perfekt danskt uttal har danskarna att få till ett perfekt svenskt uttal..

 Nu tillbaka igen, och ska jobba, träna, försöka få ordning på ryggen och planera för framtiden. Kommer att hålla mig på mtb:n ett tag framöver tills jag fått ordning på ryggen. Man sitter lite mer upprätt på den vilket verkar avlasta.

Tänkte också göra en liten bloppis av några bilder. Har fullt med bilder överallt i lägenheten, får snart inte plats, så får göra mig av med några. Nån som är intresserad av något?

fredag 10 februari 2017

Majorsgatan, mot danskarnars land och intervju.


Ovan ser ni en skiss över där jag bor. Jag fick häromdagen för mig att jag ville rita saker från mitt närområde. Eftersom det är väl kallt att sitta ute så här års, tog jag några foton. Från "konstetablissemanget" är det lite av en dödssynd att rita landskap och arkitektur efter foton, men många gör det, till och med Lars Lerin. Man får dock räkna med att ändra lite själv, eftersom ett foto förvränger perspektivet en hel del. Linjer som ska vara raka blir sneda osov. Å andra sidan är det just en bild, så om man lägger till eller tar bort något gör ju inget. Vi får se vad det blir när det blir klart. Om det nu blir klart. Jag känner mig lite ombytlig och förvirrande i mitt ritande just nu, jobbar på en 3-4 olika bilder på en gång. Kanske lite som livet självt. 

Strax drar jag mot danskarnas land för lite cyclocrosstävling i Århus i morgon. Tyvärr fick jag inte med mig någon annan från Sverige. Men det är ju desto mer danskar att tampas med och även lite snö vad det ser ut. Sen utlovas även partaj på kvällen i morgon. Låter som en bra grej, jag gillar när det är lite lättsamt. I morgon är det även utklädningscross i motionsklassen, hoppas få se fina utstyrslar.  

Dessutom, det finns en intervju publicerad på Cykelkraft.se. Där kan ni läsa lite om mig och lite tips och råd. Några mindre faktafel som jag missat när jag korrläste, men det gör inget! 





söndag 5 februari 2017

Grått och ANNAT!


Jo, det blir ljusare, men blir väl inte jättepeppad av detta gråväder. 2 grader och ett tjockt molntäcke i princip varje dag. De dagar då solen tittar fram är desto bättre. Kanske behövs dessa molndagar för att man ska uppskatta soldagarna mer?!
Februari är en av de jobbigaste månaderna på året tycker jag, särskilt om det inte är någon snö som nu. Det är 218 nyanser av grått mestadels.

Förra veckan körde jag bara längre pass och inga intervaller. Det gick bra och jag kände mig faktiskt uthålligare än jag trodde att jag skulle vara. Denna vecka blev det fler kortare intervallpass och idag ska jag testa att springa för första gången på jag vet inte hur länge. Allt för att se hur det känns imorgon då det är dags för sjukgymnastbesök igen. Tanken är att de vad som gör problemen i rygg, säte och baksida lår värre. Jag tycker att det blivit lite mindre smärtor efter sista nålbehandlingen, så kanske är vi något på spåren.

För det flesta svenskar är väl cyclocrsssäsongen slut, men min plan är att köra ett race i Danmark kommande helg, då jag blivit inbjuden till Grote Prijs Århus. Har ju alltid propagerat för att cyclocrosssäsongen slutar i februari och då kan jag ju inte själv avsluta min egen säsong i mitten på januari, eller hur? Danmark ska ju arrangera VM i cyclocross 2019 år och redan till hösten en världscup på samma område som VM:et. Det är ju riktigt kul för dem. Min erfarenhet av danska tävlingar är att de är grymt duktiga på att lägga bra och tuffa banor både för CX och MTB, så jag tvivlar inte en sekund på att det kommer att bli en hård och krävande bana. Man riktigt märker hur det bubblar inom Dansk cyclocross, inte minst bland cyklisterna som är grymt taggade. Grattis Danmark!