tisdag 20 januari 2015

Jobbsökeri och sånt kul!

Detta inlägg kommer inte att handla ett dugg om cykling eller träning eller målning heller för den delen. Så om ni bara är intresserade av det, så kan ni sluta läsa nu. Livet handlar inte bara om träning, utan om en massa andra saker bland annat det här:

Jo det här med jobbsökeri och arbetsliv är ju ett kapitel för sig. Jag har ju som ni vet ett extrajobb inom Göteborgs Stad där jag trivs kanonbra och jag inbillar mig att dem som jobbar där trivs med mig. Bra kollegor och bra möjligheter som passar perfekt för mig som cyklar och driver ett litet företag. Jag har erfarenhet nu efter 2,5 år och ställer oftast upp på kort varsel när det behövs.  

Men nu är det så att Göteborgs Stad tillämpar LAS, inte för att ge de flitiga vikarierna och extrajobbarna en anställning, utan för att slippa anställa dem. LAS används som ett skydd för Göteborgs Stad och inte tvärt om som jag uppfattar att det var tänkt från början. Nu vill jag inte ha en heltidstjänst på Göteborgs Stad, jag är jättenöjd med att ha det som jag har det, men det spelar ingen som helst roll för inga undantag kan göras. Man får jobba 240 dagar inom en treårsperiod, ligger man i närheten av dessa dagar blir man "avstängd" tills dagarna börjar räknas av, Jag har jobbat ca 200 dagar och har ca 7 månader kvar innan dagarna räknas av. Detta innebär att man på mitt jobb "sparar" på mina dagar eftersom man vill ha mig kvar. Jag får alltså mycket mindre jobbdagar varje månad än innan. 
Detta innebär ironiskt nog, att jag kanske inte kan vara kvar, då timmarna/dagarna blir för få för att det ska bli någon lön att tala om. Göteborgs Stad kommer ju inte dubbla min lön så jag ska kunna jobba hälften så mycket och på så sätt kunna vara kvar. Situationen är inte bra för någon av dem som jobbar inom den avdelningen jag jobbar på, men eftersom Göteborgs Stad ser mig mer som en bricka i ett spel än som någon som lärt sig jobbet och som därför kan vara av värde att ha kvar (de kan ju bara ta in en ny och låta den bli upplärd och ta in ännu en ny när den så småningom blir ut-LAS:ad och fortsätta så i all evighet), så blir det väl som det blir och i slutänden ganska dyrt för staden ändå.

Just nu så letar jag alltså efter något annat deltidsjobb och filar på mitt CV. Det här med jobbsökeri, vilken floskelvärd alltså. Det är inte helt lätt att skiva CV när man har sysslat med olika saker på en gång som jag har. Mitt eget företagande har oftast kombinerats med kortare eller längre anställningar. Vissa perioder har det nästan bara cyklats och jobbats väldigt lite. Nån annan period har jag varit konsult, som sedan gått över i kortare anställning och sedan blivit konsult på samma bolag igen. Vissa uppdrag vill jag gärna ha med i mitt CV, då det kan visa att jag har kunskap inom detta specifika område, även om det kanske bara handlar om någon veckas jobb åt en kund. Det blir helt enkelt ganska rörigt i CV:t. 
CV-världen är anpassad för folk som har gått utbildning, eventuellt tagit examen sen fått jobb, som han/hon haft ett tag innan en ny anställning påbörjats. På sin höjd kan nån kortare kurs klämmas in och då är det positivt. Man har vidareutbilat sig. 
Det finns massa mer eller mindre oskrivna regler i CV-världen, tex att det bara får vara två sidor långt. Vad händer om man har grejer som man vill ha med så det råkar bli tre sidor. Jo- då får man antingen ta bort något, eller skriva med jätteliten text, tex 7pt, så blir alla nöjda. Vem bryr sig om att texten är så liten och hoptryckt att den inte går att läsa, TVÅ sidor ska det vara, duktig Åsa! 

Dessutom, luckor i CV:t är det värsta man kan ha, alla måste kunna veta att man inte nån gång i sitt liv bara har "flummat runt", gjort något ospecificerat, eller gud förbjude, någon gång i sitt liv varit ens i närheten av att vara lite arbetslös. Huu - en sån kan man ju inte anställa, vilken looser! Faktum är att de flesta jag känner som är i min ålder eller yngre, oavsett lång eller kort utbildning, någon gång i sitt liv bara "flummat runt" eller varit arbetslös. Är vi loosers för det? -Nej!   

Vad ingen arbetsgivare tycks förstå är att de är lurade. CV:t friseras så att det ska se bra ut och för att man ska framstå som den perfekta människan. Man ska gärna ha ett foto med, tagit i studio av fotograf, där man ser så där lagom Businessaktig och seriös ut -Bingo! 

Och så var det det här med personligt brev. Man ska framhäva sig själv och vad man kan och vilken fantastisk tillgång man kommer att bli för företaget. 

Egentligen är det ju ganska enkelt. Företaget söker nån som ska göra något hos dem. Jag söker tjänsten. Varför gör jag det? Jättelätt svar!  -För att jag förmodligen har alla eller nästan alla de kunskaper ni behöver för det som ska utföras och för att jag behöver ett jobb så att jag kan äta och betala hyran. Dessutom är jag bildbar, jag kan lära mig det som jag ev. inte skulle kunna. Ponera att de söker nån som gör något, tex uppdaterar deras hemsida. Vad tillför jag? Det jag tillför är att jag kommer uppdatera hemsidan och göra det bra, för jag gillar att jobba och inte snacka dösnack och sitta och fika på jobbet. Men så får man ju absolut inte skriva. Istället måste det lindas in i massa mer eller mindre floskelaktiga uttryck och gå som katt kring het gröt, men inget får handla om varför man egentligen vill ha jobbet (för att tjäna pengar). 

Man ska utgå vad man kommer att tillföra och givetvis och gärna något om att man är ultrautåtriktad och positiv i absolut ALLA lägen (introverta människor göre sig icke besvär): "Jag är socialt utåtriktad, älskar möten med människor, jag trivs med att ha många bollar i luften och att vara spindeln i nätet...en glädjespridare.. bla bla".  

Eller kanske nåt i fjäskstil: "jag ser Er som ett ledande företag inom XX-branschen och ser mig själv utvecklas i min roll som bla bla bla..." Detta oavsett om det är en hög chefspost eller en tjänst där man sitter i kassan. 

Eller vad man kommer att tillföra företaget: "Jag kan bidra med att ert företag fullkomligt kommer att explodera och 77-dubbla försäljningen, enbart genom min blotta närvaro. " -Eller nåt i den stilen. 

Samtidigt framhäver alla så kallade CV-guider på nätet att man ska undvika floskler och klyschor, vilket gör att det blir ännu mer omskrivande och slingrande och klyschigt ändå i slutändan, eftersom man inte får skiva att man är tex. noggrann eller flexibel, även om det är de kompetenserna som efterlyses i jobbannonsen och eftersom alla som söker jobb har läst samma CV-guider på nätet. Jobbannonser i sig använder sig oftast av ett klyschigt språk, liksom hela arbetslivet. Ska man då svara med ett annat språk? Kommer någon överhuvudtaget då förstå vad man menar?


Har ni spelat floskelbingo nån gång, om inte gör det! Det är gaska roligt.



8 kommentarer:

  1. Känner igen det du skriver och är i samma sits när som helst, ser inte fram emot det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi borde starta ett företag för mångsysslande idrottare. Kan inte bli mer än bra. Alternativt agriturismo i Livigno :)

      Radera
  2. Nu vet jag förstås inte vilken exakt tjänst du är ute efter, men min idé är - strunt i att följa alla de klämkäcka nättipsen. Var praktisk, trevlig och rak i ditt PB. Beskriv kort vad är är kunnig inom, vad du tror du kan bidra med och nämn kort om din "fritid" som cyklist. Avsluta med att du är en kreativ rackare som alltid ligger tramptaget före ;) Nä men skämt åsido, man är aldrig unik, men däremot så tror jag att personalfolket uppskattar enkelhet och att man helt enkelt skriver vad man kan och vad man önskar. Lycka till :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menar nog rent allmänt när det gäller jobbsökeri. Och just det där med vad man kan tillföra, det är ju det som så lätt blir så floskligt upplever jag.
      Vad kan jag bidra med? Jo, jag kan utföra det som företaget efterfrågar, just för att jag har den och den kompetensen som de efterfrågar :)
      Det är ju inte direkt några chefsposter jag söker som deltidsarbete, utan mer något som gör att jag kan försörja mig. Ändå så känns det som om man ska "linda in" och krumbukta sig för att överhuvudtaget ha nån chans att sticka ut bland alla 1000 ansökningar. Och om man nu gillar enkelhet, varför skriver de då själva annonser fulla med floskler? Det fattar inte jag :)

      Radera
  3. Jag har anställt många personer genom åren och få har fått jobb via ct´t. Har man gått på handels och sen jobbat på SEB efter lumpen som kustjägare ok, då funkar cv men för andra som dig som har mer "rörig" karriär funkar det dåligt. Då är det bättre att söka upp tänkbara arbetsgivare och tvinga till sig ett möte. Jag har tex anställt en invadrartjeje som helt enkelt klev in och frågade om hon fick bjuda mig på lunch, kan varit min absolut bästa rekrytering faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina tankar. Du har en bra poäng i det. Nu är jag ju väldigt dålig på att tjata mig till möten, men jag får väl lära mig :) Envis är jag i alla fall...

      Radera
  4. Åhhhh, du sätter ord på min frustration! Varför i hela friden ska jag krumbukter mig så vid varje jobbansökan? Jo,för så är tydligen normen... Detta personliga brev som i slutänden ändå blir så opersonligt eftersom jag måste fila bort allt personligt till förmån för floskler.
    Ett tips om cv:t dock, det är att inte skriva det i kronologisk ordning utan i kompetenser. Typ beskriv dina olika kompetenser, arbetsområden. Ja, det där vet du säkert redan...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset, jag håller på att försöka skriva det på det sättet, inte helt lätt, men ska fila på det :) Mit mål är att komma ifrån krumbuktandet, men det är inte alltid lätt, när man väldigt gärna vill ha ett jobb som man söker blir det lätt att man inte vågar skriva som man vill, eftersom man tänker mer på vad arbetsgivaren vill läsa för att gilla en! Å andra sidan brukar jag tänka att gillar de mig inte för hur jag är kommer det ändå inte funka :)

      Radera