torsdag 15 januari 2015

Inspiration och kalla tår.



Blev i tisdags inbjuden till en inspirationskväll anordnad av Aktivitus. Det var riktigt trevligt. Bland annat förelästes om skidåkning och mental träning. Ofta kan jag känna att det blir lite "haleluja-känsla" när mentala coacher pratar på kick-off:er och seminarium i jobbsammanhang, vilket de ofta gör, eftersom man ju gärna vill tillämpa idrottspsykologi inom arbetslivet. Jag har upplevt att man ofta vill vara en "vinnarskalle" utan att riktigt inse vad det innebär att vara det, liksom att man antar i princip vem som helst kan bli en tävlingsmänniska, men genom att enbart försöka "tillämpa" de egenskaper som anses vara positiva för just en sådan (utan att förstå att de flesta idrottare på hög nivå är rätt komplexa personer). Det är då det blir lite floskelartat och floskler är något av de saker som gör mig otaggad för att prestera, oavsett om det är idrott eller jobb eller något annat.

Denna kväll, där det enbart var folk med träning som gemensamt intresse blev det plötsligt annorlunda. Michael Södermalm är också en väldigt bra föreläsare med vettiga tankar som inte bara innebär "tänk positivt -så ordnar sig allt". Dessutom är han en mycket bra föreläsare som får med sig de som är där och lyssnar. Vi fick många bra tips! Mental träning har i idrottssammanhang blivit mer och mer accepterat och är numera en viktig del i att lyckas prestera. När jag började idrotta handlade det mer om att man skulle vara av "rätt virke" från början. Jag tycker att det är bra att man förstår att det mentala, på samma sätt som kroppen är till en mycket stor del träningsbar och inte färdig från början. Vem sprang milen på 30 minuter otränad liksom? Det var en mycket inspirerande kväll!
       
Igår blev det ett kyligt 3 timmarspass, men helt utan regn för första gången på länge tror jag. Dock blev det väldigt kallt om fötterna, eftersom det låg snöblask på vägarna en bit utanför stan. Jag hade ändå de tjockaste skoskydden jag äger, men mina fötter är känsliga efter tidigare förfrysningar. Fyra timmar efter att distanspasset var klart kände jag mig fortfarande inte varm. Får en att längta till Gran Canariacykling.

Har också målat. kanske det börjar bli tjatigt med dessa figurer, men jag vet bildkonstnärer som ritat samma sak i minst 10 år, så då är det väl lugnt. Jag tycker att jag vill testa olika former och färger på samma tema. Tänkte göra en till i samma storlek, så det blir en serie om tre.

  


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar