Favoritbanor-hela listan!

Satt och klurade häromdagen på vilka cyclocrossbanor jag gillade bäst. Nu har jag ju inte kört alla, men av de jag har kört har jag kommit fram till 6 favoriter. Först ingen inbördes rangordning, men nu tror jag att jag kan våga mig på en. Det är roligt att det är 5 belgiska banor och 1 Nederländsk. Banornas karaktär är ganska så lika, så jag antar att det är dessa banor som passar mina egenskaper som bäst och att det är därför jag gillar dem. Resultatmässigt har jag dock kört bättre på några andra, som inte varit klippta och skurna för mg, så detta handlar mest om vad jag gillar.

Listan. 

 Foto: Tom Premen

1: Koppenbergcross
Banornas bana, klassisk mytomspunnen mark. Två massiva klättringar, den ena uppför halva koppenbergstigningen på elak pavé svår skrå- och serpentinkörning utför och däremellan snabbkörd varvning på asfalt. Man kör bokstavligt talat större delen av banan i två kohagar. Det är bumpigt och tungkört även vid torrt underlag. Inga hopphinder. Dessutom den enda UCI- tävlingen i Europa som ger lika mycket prispengar till Damerna som till Herrarna. De ska ha en eloge för det. Publiken är fantastisk, det är crosstävlingarnas crosstävling helt klart.

Foto: Luc Van Der Meiren

2: Namur
Det är nästan så att Namur och Koppenberg får en delad förstaplats, kanske jag kommer att byta plats på dem, men just nu ser det ut så här. Namurbanan, en episk bana på ett dramatiskt ställe uppe vid Citadelle de Namur och det häftiga Chateau de Namur (där jag bott inför en tävling en gång -fantastiskt).  Själva banan är riktigt krävande både fysiskt och tekniskt, Mycket klättring och branta utförskörningar och en slänt uppför som är riktigt giftig att ta sig uppför direkt följt alla världscupsbanors brantaste utförsparti. Inga hopphinder här heller. Det är aldrig torrt här, det är alltid vissa delar som måste springas på grund av leran. Jag gillar den verkligen.

3: Valkenburg 
Precis som de två andra en riktigt krävande och teknisk banan, med svår skråkörning och sugande backar. Jag har aldrig kört den då den varit riktigt lerig, men jag kan tänka mig att den blir extremt svår och tungkörd då. Inte heller här hopphinder, men en kort trappa. En banan där det verkligen lönar sig att reka ordentligt innan och nära inpå tävlingen, då man kan mycket tid på att veta var man ska köra och var det är bättre att hoppa av + att förhållandena kan ändra sig snabbt. Ett parti som varit torrt innan kan efter en klass har kört bara helt oåkbart.

4: Overijse 
En riktigt trevlig och varierad bana! Snabb start på asfalt genom stan och kullerstensklättring som går över på gräs upp till depån. Hal, sväning utförskörning och sen snabbt på asfalt och därefter in på ett slingrigt parti i skogen som är riktigt kul Väldigt blandat underlag. Här finns asfalt, kullersten jordstig, ett sandparti och gräs. Inga hopphinder här heller.

5: Baal
En bana som har allt egentligen. Fattas bara annat då den är designad av Sven Nys. Lerigt som attans förra året jag körde. Här finns stockhinder, klättring och leriga springpartier. Några kluriga utförskörningar där det är fördel att ha kört Mtb. En rolig, tuff bana helt enkelt!

6: Spa Francorshamps
Egentligen för mycket asfalt partier för min smak, men, spektakulär karaktär kring Formul 1-banan och något så ovanligt som målgång uppför. Här finns slänternas slänt att klättra uppför med cykeln på axeln, tungt gräs och backe, massor av backe. Regn här hade gjort det extremt svårt och halt.


Bubblare: Diegem och Milton Keynes

Imorgon blir det julaftonsträning med Ignace i nån skog med ett gäng cyklister. Det ska bli kul.