Det har blivit dags att åka hem. Att åka ned från berget och komma tillbaka till den riktiga världen igen. Ta tag i saker som är viktiga att ta tag i. Vädret är alltid som vackrast i Livigno den dagen man ska åka hem, det kanske är därför man alltid vill komma tillbaka. Två veckor går så oerhört fort, i alla fall när man har roligt. Är man skadad går två veckor snigel-långsamt. Som jag skrev tidigare man borde vara här länge. Nu, när allt börjar kännas bättre, benen känns snabbare och uthålligare, så ska man åka hem, känns snopet. Fast å andra sidan, när jag kommer hem får jag ju tävla, det är ju inte tråkigt. Dessutom blir det jobb på Gothia Cup nästa vecka, ca 10-12 timmar per pass. Kanske inte optimal uppladdning inför SM, men man måste ju jobba. Sen har jag ju en utställning att ta han om med. Har sålt 4, kanske 5 stycken av bilderna. Vilket var mycket över förväntan för min del.
Nu ska jag tågluffa hem till Sverige. Lite ovant men det var det bästa alternativet till hemresa. Jag hade att välja på att köpa biljett till ett flyg som gick snabbt för 6000 kr eller köpa en för knappt 2500 kr men med 17 timmars väntetid. Då tyckte jag det lät mer lockande att ta natttåg för knappa 1500 kr hem till Sverige. Det är bättre att vänta i rörelse än att vara still och vänta tycker jag. Enda orosmomentet är att jag har tungt bagage att släpa på. Det är byte i Hamburg och Köpenhamn, så det borde gå bra. Kommer man väl på rätt täg så löser det sig. På söndag när jag är hemma ska det regna i Göteborg. Det är nästan så att jag inte tror på alla inlägg om svett och sol. Låt mig uppleva det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar