Starten. Ganska bra för att vara jag. Foto CXMAGAXINE.com
Spurten. Nära skjuter ingen hare!. Foto CXMAGAXINE.com
Förutom lite prispengar och UCI-poäng belönades jag också med en ny maxpuls, 102% av min gamla. detta är tredje gången på tre år som jag höjer min maxpuls. Antingen stämmer inte det där med att den ska sjunka med åren, eller så har jag lärt mig att ta i mer. Vad tror ni?
I Herrarnas race var det lite kaos i starten då det ju var över 60 startande. Fredrik Ericsson svarade för den bästa placeringen bland de svenska herrarna med en 7:e plats. En grym uppkörning från långt bak i fältet som kunde ha blivit ännu bättre om inte tröttheten även här tagit ut sin rätt. Martin 17:e och Jens 25:a. Klarade den magiska topp 25:gränsen för herrar och inkasserade därmed lite kosing (för damer topp15). Ludde hade inte sin bästa dag och slutade 34:a, men kommer igen. Herrklassen vanns av Thijs Al före Arnaud Jouffroy (som varit världsmästare både som Junior och U23) båda från Fideia Telenet och genomtrevliga. De var oroliga för att mina däck satt snett på fälgen, själv märkte jag inget förrän de visade mig. De är helt klart noggranna.
Det var ett härligt gäng CX:are från hela världen och stämningen var god och avslappnad på alla plan, arrangörer, kommissarier, tävlande och ledare. Det är gött när alla pratar med alla och hjälper varandra med tex. lån av verktyg och reservdelar och utbyte av erfarenheter. Jag pratade bland annat med en stor kille från Australien. Han berättade att han kört lite sprint på MTB och undrade om jag möjligtvis kände Alexandra Engen. Det gjorde jag ju, men jag visste även att denna kille precis vunnit VM i Sydafrika i disciplinen XCE och nu står och berättar att han "kört lite sprint". Riktigt skön, kolugn kille med låg profil. Man brukar ju säga nåt i stil med att -de stora elefanterna de hör man inte, utan de är de små som väsnas mest, och detta var ju ett klassiskt exempel på det.
Nästa år får ni hålla ögonen öppna då arrangörerna planerar att ha två cyclocrossrace på samma vecka. Hoppas de får genom det. Det har varit mycket cykel i Kina denna helg. Samma helg kördes även ett inbjudningsrace för XCO i södra Kina (det jag körde förra året), Ett annat inbjudningsrace i triathlon i Peking och dessutom även Kina-Vättern (vad den nu heter?).
Finns givetvis en hel del att skriva om Kina-resan, det händer ju alltid en hel del roliga och annorlunda grejer när man är ute och reser så här. Men just nu orkar jag inte, kanske längre fram. Har en fin väntan på Helsingfors flygplats och har passat på att blogga, redigera bilder och ätit. Flyget från Peking och hit erbjöd bara kötträtter så klart, så jag har ätit en minimal och ganska äcklig gurksallad på de åtta timmar som resan tog. Inte riktigt optimalt.
Telenet. Massa cyklar. Massa hjul. Snälla killar.
Jens i herrarnas start. Ingen vrupa i första kurvan. Men lite kaos senare.
Fredrik fick en PB-rand på låret.
...behövde givetvis plåstras om av två sjuksköterskor.
Mäktigaste skylten!
Ginseng. Var nära att köpa, men kostade runt 10 000 svenska, så jag lät bli.
Slutligen lite bilder från muren. De får tala för sig själv. Det var det där med kamera igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar