What friends are for..

Foto: Jahn Ekman, http://media.namke.se/

Ibland gör ens tillvaro att det känns som man är i en ständig uppförsbacke. Nog för att jag gillar backar och att slita, men är de för långa och för branta får även jag mjölksyra och blir trött till slut. När det inte riktigt blir som man tänkt, som man planerat eller som man vill på olika nivåer samtidigt i ens tillvaro, brantar den där backen till ordentligt, nästan så man börjar rullar bakåt istället för framåt.

Det är då de finns där, de där vännerna. De som bara finns där, även om de kan gå månader och år mellan tillfällena man pratas vid. Och varje gång är det som om det inte gått någon tid. De som skiter fullständigt i om man cyklar fort eller sakta, om man har städat hemma eller inte eller vad man har för jobb eller om man ens har något. De som inte dömer eller berättar för dig hur du ska leva ditt liv. De som får en att känna sig bra, utan att för den skull överösa en med en massa fina, berömmande ord. 

Det krävs så lite för att muntra upp någon. Ofta räcker det med att berätta något kul!

Jag är så tacksam för att jag har fantastiska vänner, nära och kära som stöttar mig i ur och skur och i de brantaste uppförsbackar, även om jag har rätt många tokiga saker för mig och inte alltid lyckas. Efter alla år av cykling inser jag också att jag fått en "andra familj" i form av andra cykelentusiaster med med samma passion för cykling som jag själv.     

Den senaste veckan har jag haft förmånen att träffa några riktigt fina vänner. Först en före detta kollega hemma hos hans flickvän + en fransman som tydligen kommit gående genom skogen från Landvetter för att sova en eller två nätter hos henne.  De är med i "coummitityn" couchsurfing.org och hade lovat denne fransman säng för natten. Jag gillar roliga och oväntade sammanträffanden! Det blev en trevlig kväll. 

Igår blev det en grymt fin tur på mtb med Alexandra, som var på mellanstopp hos Jahn innan vidare färd till Tyskland. Först asfaltkörning ut till Landvetter och över till Jonsered, sedan in på Vilkdmarks/Bohusleden och lite extra tekniska stigar i Delsjöområdet innan det var dags för hemfärd. Jag har tagit det ganska lugnt med träningen efter SM, då jag känt mig trött. Igår kände jag mig dock ganska pigg, så vilan kanske har hjälpt. 

Vad annars, jo jag jobbar på med jättebilden, det går långsamt framåt. En detalj är Picnic-tutarna:

Idag var jag riktigt förvirrad. Skulle köpa en kaffe och ta med mig. Gick in på Cafét och beställde, väntade. När muggen kaffe var klar gick jag glad i hågen iväg ut. -Någon ropade efter mig -ursäkta, du tog fel! Tittade på vad jag höll i -och upptäckte ett stort glas apelsinjuice! Istället för kaffemuggen hade jag tagit någon ananas juice utan att tänka på det och muggen stod kvar på disken. Jag hann dock inte dricka något och bytet till rätt dryck gick smidigt!

Dessutom, hittade jag en hel del svamp i skogen.. Tyvärr verkar det som om det är någon mer som upptäckt Mackan och mitt fantastiska, hemliga kantarellställe. Jag hittade dock massor av kantareller i en helt annan slänt. Jag fick med mig halva skogen hem också, rensningen lär bli jobbig.