På väg!

Nu är vi på  väg till Beligenland. I vilken gång i ordningen åker jag till Belgien egentligen? Jag vet inte. Denna gången har jag dock fint sällskap av Angelica och Fredrik. Är man 3 st kan man åka finfärja Göteborg- Kiel utan att behöva sätta lägenheten i pant, vilket är bra då man sparar tid, ork och bensin.

Dessutom lyckades Mackan få klart extracykeln med hela 90 minuters marginal från att vi skulle åka. Gott om tid till godo alltså!? Nu är den fint Specad med Novatectubhjul och Sram CX1 (är grymt svårt att byta cykel på tävling om den ena har SRAM och den andra har något annat), dessutom är styrröret kapat så det inte ser så konstigt ut.

Som jag skrev i tidigare inlägg, det har varit stressiga två veckor på grund av dubbeljobb och tävling. Om inte Mackan roddat med cykeln hade jag inte hunnit med det. Det har varit så pass stressigt att jag haft spänningshuvudvärk och träningen verkligen fått planeras och optimeras för att ens kunna bli av. Jag märker av att jag är stressad när jag tex. kommer på mig själv att gå om kring och äta lunch hemma (ett beteende som kommer från då jag jobbade på Pressbyrån för många år sen, där man alltid jobbade själv och aldrig hann ta lunch, hej arbetsgivare -se vad ni ställt till med... ). Då är det dags att sätta stopp och försöka lugna ned sig. Positivt är i alla fall att det slagits rekord både i 20-minuters intervall (mitt förmodligen enda bidrag till Kompiskampen i år!) och Pullups (9 st!). Så det går ju inte nedåt i alla fall. 

Men när man efter en stressig period till slut får slappna av blir man grymt trött. Känner mig så här just nu: 

Men det blir nog bättre!