Mol & Spa -Sand & lera -och en matförgiftning!

Episk lera i SPA. Foto: Marc Van Est

2 bra race i helgen med helt olika karaktär. Det första platt, bitvis toksnabbt, bitvis djup sand. Det andra backigt, slirigt, lerigt och stenhårt. Bra att få öva på ett stort spann av vad cyclocross kan vara.

Fick även med mig mackan den här gången, så man kan säga att det var lyx med två mekaniker! 

Som jag nämnt tidigare, det har varit lite stressigt i veckan med jobb och allt. När jag så började plocka med mina grejor hittade jag inte hjälmen och antog att jag glömt den hemma. Lite panik först men kom sen på att Ignace nog hade ett "gäng" och jag fick låna hans finaste, en helt ny Pochjälm. Blev mest arg på mig själv då jag aldrig glömt hjälmen innan inför race och tyckte det var lite pinsamt. Men, men även den bäste osv... 

Ni ser, jag kan cykla i sand!! Foto: Knops Bart

Lördagscrossen var Zilvermeercross i Mol. En sandig och toksnabb historia, som inte var jätterolig att provköra, men desto roligare att tävla på. Djup sand är något jag tycker är svårt att handskas med, så det blev ett bra tillfälle att öva på. Första varven gick sådär, var rätt spänd i sanden, men ju tröttare jag blev desto bättre körde jag sandpartierna. Det var även en lååång löpsträcka i sanden och den sved gott i benen sista varvet. Kom i mål på en 17:e plats och hoppades nästan att det skulle vara ett varv till, då jag närmade mig dem precis framför. Kul och hårt race med bitvis hög fart. Efter racet blev det kort nedvarvning och för en gångs skull stilstudie av herrarnas lopp. De har lite annat tryck i benen i sanden, får väl öva mer och trampa hårdare helt enkelt. Appro på det så kommer jag försöka få till lite teknikträning i sand med en konkurrent (och god vän utanför tävlingsbanan) och som är duktig på sand när jag är i Belgien över jul och nyår och få lite tips på hur jag ska bli bättre. Det blir bra! Man skulle ju kunna tro att köra i sand var ungefär som att köra i lera, men så är det inte. Sanden är mer opålitlig och nyckfull, eller hur man ska beskriva det. 

Ignace (mitten) och polarna.

Foto: Bart Raeymaekers, Start-Box.be

Efter racet i Mol drog vi direkt i Ignace husbil till Spa Francorchamps och söndagens Superprestige. Mackan och jag övernattade på bed & breakfast och Ignace i husbilen. Spa är till skillnad mot tävlingen i Mol mycket kuperad och i år lerigare än förra året jag körde. Mellan leran rätt mycket asfalt och betong. Starten går i brant uppförsbacke. Och så den episka slänten. Det går inte att beskriva på annat sätt än att den måste upplevas. Har aldrig varit med om något liknande. Det var som sagt lerigt på sina ställen. Till och med så lerigt att man valde att korta ned banan på ett ställe, för att vi skulle slippa springa så långt. Ett bra beslut tycker jag, men när det händer i Belgien då vet man att det är lerigt nog!
Kände mig grymt trött på förmiddagen innan racet, lite illamående och fick uppsöka toalett x antal gånger. Man ska dock inte fokusera så mycket på hur man mår innan en tävling, särskilt inte dagen efter ett annat race, har jag lärt mig. Så jag försökte att inte tänka på det. Det var några extra starka namn som tillkommit på startlinjen jämfört med lördagen. Starten gick riktigt bra och jag kände att jag hade bra flyt i det första lerpartiet. Springpartierna och slänterna (2 st, en kortare + den beryktade monsterslänten) var riktigt tuffa. Vi körde bara 4 varv, men det räckte nog. Alla var grymt trötta i mål. Låg och krigade med några tjejer och lyckades dra i från på slutet, (målgång uppför, bara en sån sak!) slutade 12:a i mål, 3.56 efter vinnande Helene Wyman. Är riktigt nöjd med racet, då det var fler starka namn med än lördagens race. Mer power i benen och bättre löpning. Förhållanden som i Spa passar mig tydligen. Eller är det Vallonien? 

Tillbaka i Ignace hus, undrade fru Ignace om jag saknade en hjälm. Hon hade nämligen hittat en under sängen i gästrummet. Det var ju så klart min hjälm som jag inte glömt hemma, utan bara inte sett när jag packade upp. Så kan det gå...    

Kvällen och natten tillbringades springandes på toa x antal gånger. Fick antagligen i mig nån dålig mat, då mackan klarat sig helt. Nu känner jag mig lite tom på energi och trött efter extra dålig sömn och tidig uppgång till flyget. Men hoppas det blir bättre.