Roadtripen slutade på ett berg, eller egentligen i en dal, fast den ligger högt uppe (var ni med nu).
Höga berg gillar jag, det vet väl de flesta vid det här laget. Jag gillar kaffe också, det vet de flesta också redan. Därför är den utmärkta kombinationen norra Italien. Berg + kaffe och fantastisk cykling, vad mer kan man begära?
Idag blev det en fin runda på 4 och en halv timme i det strålande vädret. Man åker omkring med ett smile mest hela tiden, eller i alla fall nästan. Stigningarna är dock jobbiga och benen känns faktiskt inget vidare i benen innan man vant sig vid höjden. Mjölksyra för ingenting och pulsen sjunker långsamt när man vilar. Idag försökte jag hålla igen för att inte bränna ut mig helt, men cyklade ändå upp till Cancano-sjöarna (eller dammar som det egentligen är). Upp för den branta skogsbacken var det svårt att hålla ner pulsen, men de gick ok. Cyklade sedan runt Cancanoområdet och fick lite plattare körning (tog knappt en timme), tog en kaffe på världens mysigaste raststuga, fortsatte sedan upp till Alpe Trela och vidare på en för mig helt ny stig som är en del av Alta Valtelllina Bike Marathon, det var riktigt riktigt bra (nån dag ska jag köra resterande del av sträckan). Körde sedan över Passo Foscagno och tillbaka till Livigno igen. Avslutade utför i bikeparken, men var rätt krispig efter över fyra timmars körning med över 2000 höjdmeters klättring och hade därmed svårt att köra på ett bra sätt ned där.
Har lovat mig själv att köpa en sån när jag får råd. Jag bara måste ha en!
Imorgon blir det ytterligare ett längre pass, så nu får jag gå och sova snart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar