STAU!

Ett av de första tyska ord jag lärt mig var STAU. Stau betyder kö.

Det bästa jag vet är bilköer på Autobahn! När man tvingas köra i 10-20 km i timmen på en väg som är gjord för minst 120. Det bästa jag vet är också när bilister kör om i 1km/timme snabbare än omkörningsobjektet så att det tar ca 5 minuter och så att ingen annan kommer förbi. När det inte råkar vara bilkö så ösregnar det istället så att man inte ser något, det är också jättekul! En annan sak som är det bästa jag vet är bilister som blinkar efter, eller möjligen under tiden de byter fil mitt framför en så man tvingas tvärbromsa.

Åtminstånde så försöker jag låtsas, men i detta fall fungerar det inte, att sitta i bilkö kan inte vara bra för något. Överhuvudtaget.

Dagens bilresa från Livigno skulle ta ca 6, möjligen 7 timmar. Den tog över 9 timmar. Det var minst 10 st sträckor med bilkö. Och ösregn däremellan.

Jag kände mig då och då som huvudpersonen i filmen "Faling Down (1993)" . Bilden ovan är hämtad från strax innan killen (spelad av Michel Douglas) flippar ut totalt och lämnar bilen i kön och går sin väg. Dock gjorde jag inte det som tur var och kom så småninom fram till boendet utanför Hahns flygplats.

Nog om det, snart är det tävligsdags, här kommer lite intressanta, oviktiga fakta!

Emmy, som jag hämtar med flyget i morgon är vad jag har sett i startlistan den yngsta deltagaren bland damerna i Marathon VM med sina 20 år. En äkta 90:a så att säga. Det ska börjas i tid. Själv var jag 18 år när jag sprang mitt första marathon. Jag sprang på runt 3.22 och blev 2:a om jag minns rätt. Så här i efterhand kan jag tycka att det var alldeles för tidigt, men då var det ju utmaningen jag ville åt och då tyckte jag det var helrätt för mig. Det är lätt att vara efterklok, men med de skador som kom några år senare, var det klart att belastningen belv altför hög för tidigt.

Som tur är är det annorlunda med cykling då kroppen inte utsätts för lika stor belastning som vid löpning. Risken för belastningsskador är därmed mycket lägre och största risken är att man blir jäkligt trött av den långa distansen. Vilket man lätt kan bli oavsett ålder! Den äldsta deltagaren på damsidan är för övigt född 1970.

Att man aldrig får vara äldst!