Beroende!

Hej, Åsa Erlandsson heter jag. Och jag är beroende.

Inte av alkohol, knark eller cigaretter, utan av träning och de endorfiner som uthållighetsträning ger.

Efter VM-loppet, då min kropp väggade totalt har jag vilat. 6 dagar med total vila. Ingen träning alls. Kommer faktiskt inte ihåg när jag vilade så länge sist utan att vara sjuk eller skadad. Det kändes konstigt. Man kan ju tro att jag hann med extra mång roliga saker under denna vecka, men så var inte fallet. Istället klättrade jag på väggarna och var frustrerad. Och lite sur. Som en knarkare light som inte får sitt knark.

Troligen hade det varit skillnad om jag kommit hem med några bra eller i alla fall hyfsade resultat efter mästerskapen och världscuperna. Då hade jag kunnat njuta av den lediga tiden. Man blir lugn av att vara nöjd. Jag behöver lära mig att ställa om mig i "semestermode", jag har svårt att släppa jobb och träning/tävling och njuta av att vara ledig. Tur att Mackan förgyllt min vecka och dragit med mig på diverse aktiviteter.

Vilan var i alla fall nödvädning och välbehövlig. Igår blev det ett fint pass på stigarna i Delsjön/skatås med Catarina. Det var skoj och att det bitvis var lite blött spelade absolut ingen roll. Jag tror att det förhöjde upplevelsen. Mtb-cykling när den är som bäst!!

Om jag inte vilat hade jag kört Cykelvasan eller Shimanoliga (dannmark). Båda evenemangen är värda sitt stöd. Cykelvasan för att de lyckas få över 4000 cyklister till start och verkligen öppnar ögonen för cykelsporten, Shimanoligan för att de vågar och vill skapa en cup som lockar eliten med sina UCI-race. Båda behövs, utan bredd ingen elit och tvärt om.

Från och med denna vecka kommer det åter att stå styrketräning på träningschemat några gånger i veckan. Naprapatundersökningen visade att jag är väldigt ojämt stark i benen. Baksidan är mycket svagare än framsidan. Jag får försöka bli mer balanserad helt enkelt. Det kommer också att påbörjas löpträning. Syftet med detta är dock ett helt annat...