XC- Final!

Alltså, jag är så nöjd att jag överlevde hela etapploppet! I går kväll och i morse var det riktigt tunga ben som gick om kring i huset. Rätt otroligt hur dåligt det kan kännas och hur mycket man sen kan kräma ur ändå när man måste.

Idag var det alltså XC på Schemat, 4 varv + startloop, 5,8 km långt varv, ca 230 höjdmeter brant klättring per varv. Start loop och startloop förresten, den visade sig vara nästan lika lång som varvet, men med bara bred grusväg. Försökte spara lite på krutet i början för att orka alla varven. Starten flöt på ok och jag tuggade mig igenom varv efter varv. Det kändes riktigt ok både tekniskt och fysiskt i 3,5 varv (inkl startloop), låg runt 22:a, men sen började jag tappa mer tid på täten, vilket i och för sig alla andra omkring gjorde med. Tappade fokus för nån millisekund efter att ha klarat av ett tekniskt parti lyckades gå omkull i en kompression med löst grus strax innan sista varvet, landade på vänsterknät som jag håller på och rehabträna och som jag i princip aaallltid ramlar på när jag väl ramlar. Det är alltså redan ömt på grund av en gamla skada och varje gång jag ramlar på det gör det svinont även om det, som idag, inte var så allvarlig vurpa egentligen. Tappade lite flyt och blev ikappkörd av de tre som låg strax bakom. Dessutom fick jag ett litet genomslag och kände hur luft började pysa ur bakdäcket. Det ändå ok att köra och jag lyckades köra upp mig en placering igen, men på sista kilometern innan mål fläskade det rejält och jag fick köra jätteförsiktigt för att ta mig i mål. Slutade 24:a vilket jag i detta sammanhang är nöjd med. En topp 20 hade förstås varit toppen, men med pyspunka och vurpa får det ändå ses som godkänt i det motståndet. Klättrade också upp till 26:e plats i totalen.

I morgon åker jag hem och ska ta några välbehövliga lugna dagar innan det är dax för Spanien. Tyvärr ser vädret ut att bli is och snö hemma, jag hade behövt nöta lite skogsstigar och damma av de tekniska färdigheterna lite till. Vi får se om det går helt enkelt.