Unnade mig och Allen en solpaus.. och solen värmde!
Fint utför i Ängårdsbergen.
Jag har tagit det lite lugnt med cyklingen sen i söndags, då jag fått känningar i mitt ena knä som spökar ibland. Nåja, instruera tre spinningpass kanske inte kan kallas "lugnt" men i alla fall betydligt mindre och lugnare än jag tänkt. Ibland får man lyssna på kroppen helt enkelt och det är ju onödigt att dra upp något värre.
Idag blev det i alla fall en mtb-tur i Änggårdsbergen, stigarna med minst is i Göteborgsområdet för tillfället. Jag har gjort några justeringar på cykeln, bland annat flyttat bak sadeln så att den kommer i samma nivå gentemot vevpartiet som min gamla cykel. Kändes betydligt bättre för knäna.
Körde några utvalda stigpartier som jag ibland fick stopp på med den gamla cykeln och samtliga gick väldigt bra. De stora hjulen blir mer förlåtande och det känns som om cykeln är mer självgående än en med mindre hjul. Blev på riktigt gott humör och åkte och smålog på cykeln. Givetvis blev jag lite övermodig efter det och körde lite för fort rakt på en isfläck, slant med framhjulet och rullade ned i en bäck. Det hela gick dock bra och viktigaste av allt -ingen såg mig!
Förutom det har vi "investerat" i två fina bilder tagna av begåvade Christer Hedberg, vilka ska ramas in och upp på väggen. Bra med lite färgklickar. Tag gärna en titt på hans foto-sida!
I morgon blir det jobb på Scandinavium ,träning på gymmet och ev lite intervaller om knät säger Yes till detta.
Mackan + Laleh = sant!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar