Igår körde jag tävling i Bern, Swiss Bike Trophy. Ett race med HC-status, alltså kategorin under Världscup. Helt klart var tävlingen en mindre världscup, med många toppåkare båder på dam- och herrsidan. Världsmästare av båda kön, välrdscupsledande Absalon för att bara nämna lite.
Förra söndag, var jag ju lite insnöad här i byn. Denna söndag var det istället temperaturer över 30 grader i Bern, en smärre chock för åtminstånde min kropp.
6 varv skulle köras på en mycket tuff, men mycket fin bana, med branta klättringar, tekniska utförslöpor och snabba partier på gräs. Jag körde samma banan för två år sedan, då i tung lera. Detta var en helt annan upplevelse. Denna gång blev jag illa trängd i starten och lyckades precis undkomma att gå i backen. Fegade lite för mycket tror jag. Första varvet gick ok, men sedan tappade jag allt och kännde hur trött jag var. Efter veckans tunga träning, var detta dock väntat.
Jag bestämmde mig att bita i och kämpa, trots långsamheten vilket visade sig vara en bra taktik för dagen, eftersom många bröt antingen på grund av värmen eller på grund av problem med cykeln. Jag var ljusår efter vinnande Irina Kalentiva och blev till slut avplockad. Placeringen blev 15:e vilket ändå känns ok. Några av dem jag brukar tampas med slutade dock topp 10 och jag var långt efter dem denna gång.
När jag kommit i mål pratade jag lite med en svensk familj som hejat på mig under räjset, vilka tydlien bodde i Schweiz och brukade komma och titta på just denna tävling. Trevligt att få lite hejarop, även om jag körde sakta.
Plötsligt kommer en dopingkontrollant fram till mig och säger att jag ska göra dopingtest eftersom jag är en av de slumpvis utvalda. Helt ok för min del, men det hade ju givetvis varit roligare att bli testad för att man kör så in i helsike fort... Denna gången varde nästan lite komiskt att just jag skulle testas. Nåväl, efter att ha hinkat i mig ca 2,5 liter vatten och sportdryck lyckades jag till slutt klämma fram det som behövdes. Kommande timme var jag nödig 5 gånger, så åtetställt vätskebalansen hade jag nog i alla fall.
Efter att pladdrat lite med Alexandra Engen och försökt få henne att inte ta med sin hårtork till Italien/Israel på grund av övervikten, var det dags att åka tillbaka till bergen.
Väl där unnade jag mig en fantasktisk Tiramisu. Det gäller att plocka ut de bästa delarna av Italien!
måndag 28 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
duktig!
SvaraRadera