Gårdagens bilresa, från Malé till Livigno verkade på pappret bli en enkel match. Bara 12 mil. Tittar man nogrannare på kartan ser man dock att det inte är 12 enkla mil. På vägen passerar man 3 st pass, Passo Tonale, Passo Gavia och Passo Foscango, varav Gavia är det högsta med sina 2652 meter. I Girot tidigare i år kördes sträckan + lite till fast från andra hållet.För den som gillar spektakulkära vägar med valfritt fordon och som absolut inte är höjdrädd, kan jag rekommendera Gavia-stigningen från Ponte di lengo-hållet. Det var nog en av de sjukaste, men mest fantastiska stigningar jag kört med bil. Vägen smalnar tidigt och är så smal att det inte går att möta en annan bil, förutom vid mötesplatserna. Hastighetsbegränsningen är 30 km/timmen och det finns inga räcken. Jag vet inte hur många 180 graders svängar det blev. Väl på toppen var det mycket snö, vid parkeringen gick snön på sidorna högt över bilen.
På toppen unnade jag mig en kaffe och en "cornetto", för 7 euro. Dyrt, men det är ju inte den enklaste platsen att leverera varor på, plus att det ju är en klassisk stigning både för "riktiga"cyklister och motorcyklister.
Väl framme i Livigno, hittade jag mitt boende till slut. Denna gång en bit upp från byn. En minilägenhet, men fullt tillräckligt för att jag och mina cyklar ska kunna bo här ett tag. Och fantastisk utsikt från balkongen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar