Överlevde i Dalby Forest..

Så var Världscupspremiären avklarad. Jag kom i mål, men vet inte placeringen och just nu är den inte ett dugg intressant. Jag körde inte bra. Jag körde enormt sakta om jag ska vara ärlig, både uppför och utför. Cyklister jag brukar figtas med var ljusår framför och kroppen ville inte alls vara där.

10 dagas förkylning med hög feber och 20 timmar i bil två dagar innan racet är ingen uppladdning jag rekommenderar för dem som tänkt sig ett bra resultat på en värdscup. Träningen på banan dagen innan kändes som om jag inte cyklat på en månad eller något. Som bambi på hal is, med 90% av max i den lättaste backen.

Jag tänkter dock inte gräva ner mig på grund av detta, även om resultatet var uruselt. Jag hade planerat för en 100 gånger bättre uppladdning, men vem kan råda och bestämma över virus och askmoln??

Det positiva är att det bara kan bli bättre och jag knapast kan cykla långsammare.
Världscupsbanan i Dalby Forest var bortsett från min prestation, mycket bra, tekniskt och krävande. Överlag var arrangemanget extremt välordnat. En stor fördel är att engelsmännen är så himla artiga.

Nu bär det av till Belgien, cykeltokarnas land. Nästa tävling i Houffalize kommer att bli spännande.