Sticky & Hilly!

Jag har tagit mig ned till Belgien för att köra klassikern Koppenbergcross i morgon. På vägen ned (flyg) hände något jag nästan inte trodde kunde hända. När jag stigit på och satt mig till rätta på det tidiga planet till Köpenhamn kom ett gäng på ca 15 per som skulle till - Munchen ombord på planet. Det hade på något sätt lyckats komma med bussen som körde ut till Köpenhamnsflyget. Det är ju sånt man ibland drömmer om att göra, men då vill man ju hamna på tex Bahamas, inte Köpenhamn. Nåväl, det upptäcktes och ordnades upp innan avgång.

På eftermiddagen passade jag på att köra några varv på Koppenbergsbanan i sällskap av Robin Hedström, som är här för att kolla på crosstävlingarna. Banan är mycket tuff, första halvan av banan stiger det 55 höjdmeter på pavé och gräs som just nu var ganska torrt, men marken är mjuk och det är tungkört. Första gräspartier är dock bara lera av den klibbiga sorten, som fastnar precis överallt. Andra halvan av banan går utför i serpentiner på extremt sluttande skrå. Bara lite regn gör att det blir såphalt här. Varvet avslutas med ett platt parti genom en kohage som är, just det, Lerigt! Vilken tur att jag gillar lera och uppförsbackar. Det kommer att bli ett hårt race i morgon, många startande och i princip alla de bästa är med förutom Vos.

VC Tabor och Toi-Toi!

Starten i Tabor. Man kunde ju inte skylla så mycket på startpositionen  den här gången i alla fall!

Så har både kroppen, cykeln och bussen fått bekänna färg efter två tuffa tävlingar och hemåkning i ilfart till Sverige. Färja vid 23 och uppstigning 5.30 och framme vid 10-tiden i Göteborg. Mange och Martin vidare hela vägen till Falun, förhopningsvis framme innan orkanen som alla väntar på drar igång.

Resultaten, en 25:e plats i Tabor och en 4:e plats i Toi Toi cupen var väl ok, men inte några superresultat. Är mest irriterad på Tabor, där jag hade bästa startpositionen någonsin i en världscupstävling, men inte hade varken kraft eller mod nog att kunna utnyttja den på ett bra sätt. Gjorde dåliga val som straffade sig och kostade onödigt mycket kraft. Ny chans på fredag i Belgien blir det i alla fall. Taborbanan var riktigt hård och jobbig. Man tror att den är platt och lätt, men den höga farten och de flacka, men ganska långa backarna tar ut sin rätt. Jobbigast var nog hindren i uppförsbacke. Första gången jag är med om att de är placerade så. Det var riktigt jobbigt, eftersom man inte hade någon vidare fart innan och om möjligt ännu mindre fart efter dem. Givetvis var det en del herrelit som bunnyhoppade hindren, fattar inte hur de gör, helt sjukt.
Mange gjorde liksom jag ett uppsving från förra veckan och slutade 35:a, Martin blev tyvärr diskad och avplockad efter första varvet, då han inte körde i landslagskäder, vilket det tydligen var krav på i U23-klassen. Lite synd, eftersom landslagskläder skickats ned i början av veckan, men inte kommit fram.

Dagen efter var det dags för Toi Toi cup ca 3 mil från Tabor. Man blir ju rätt urladdad efter att ha kört en världscupstävling, men vi fick väl skrapa ihop oss själva och göra det bästa av situationen. Banan hade 0 höjdmeters klättring per varv och en massa snäva kurvor. Kände mig sjukt trött, men det gick ändå hyfsat, slutade 4:a, inte så långt efter de tre första. Martin gjorde en grym start och låg med i täten första varven men blev sen trött och Mange kom istället upp. De slutade på 3:e (Mange) och 5:e plats (Martin). 

Vi hann även med ett besök på Kalas-fabriken och blev rundvisade av mr Kalas himself. Det som imponerade på mig mest var att de verkligen sitter ett gäng och syr kläderna med symaskin. Tidskrävande och krav på precision.

Redan på fredag blir alltså nästa race, nere i Belgien, med Koppenbergcross. Det kommer bli några lugna dagar för mig hemma fram tills dess, då jag känner mig trött och sliten. Saknar det där riktiga panget i benen som jag vill ha och behöver. Lite lugn körning och ordentlig sömn på nätterna kanske gör susen?

Och så var det det här med Instagram. Har nu haft det i 10 dagar har redan analyserat vilka bilder som gillas mest. Det är dels bilder på cykel och bilder på öldrickande killar som får mest hjärtan. Konstigt men tydligt och ganska intressant!

Nu ska jag äta och vila lite inför kvällens Öis-match jag ska jobba på ikväll -om den inte blir inställd på grund av klass 3 orkanen som alla väntar på. Tråkigt om bollen blåser bort..

Ladd och sladd i Tabor!

Vad gör vi hela dagarna i väntan på lördagens race? Jo vi äter, cyklar, tvättar cyklar, fixar med cyklar, ligger på sängar med ben i högläge, slösurfar, läser böcker och vissa av oss sover till och med lite mitt på dagen.

Maten var det ja. Här i Tjeckien är den köttbaserad och robust, men bättre än i tex Polen. För mig som inte äter kött blir dock utbudet något begränsat och dessutom är det knepigt att läsa en meny på Tjeckiska när man inte kan det språket. Har dock lärt mig vad fisk, grönsaker och ris är så då svälter jag inte ihjäl i alla fall. Pasta har vi inte hittat på menyn än.

Gårdagens fisk blev en -hel fisk av oklar ras med fenor och huvud och allt. Den smakade faktiskt helt ok.

Stolt över en av mina få "foodies" (dvs man tar en bild av sin 

(oftast supernyttiga och fantastiska) mat och delar med offentligheten)

Man kan tro att det dricks mycket öl, men det blir faktisk bara en per kväll för de här killarna. Och det är de väl värda?

Igår var vi med på den lokala cykelklubbens träning på världscupsbanan. Det var en bra träning och vi fick ta i en hel del. Först körde vi en del på banan halvfort och spurtade max på en asfaltsraka -sen in på banan igen. Upprepades några varv. Efter det körde vi en annan längre del av banan några varv hårt och tränaren klockade varvtiderna. Bra att få nöta lite i högt tempo. Det var lite svårt eftersom man inte riktigt förstod vad man skulle göra, men en av åkarna kunde förklara hyfsat på Engelska.

Idag blev det fler varv på banan och så hittade vi en skatepark precis intill. Mange funderade på om han skulle hoppa eller ej, men det blev inget. Sen rullade vi på fin skogsväg. Här skulle man ha haft MTB, såg ut att finnas mycket fina stigar. En annan gång kanske....

Allebiken skötte sig så klart exemplariskt. Kan graffiti bli nästa lack måntro?

Hello Tábor!

Mange och Martin blev ju så nöjda av lite öl på restaurangen.

Det blev ett gäng timmar i bussen igår, Avfärd från Valkenburg på förmiddagen avlämning av Mackan på Hahns flygplats och sedan vidare med slutdestination Tábor i Tjeckien. Vi bor så vi ser banan från fönstret och jag har en gigantisk terass till mitt rum, som tyvärr inte går att gå ut på eftersom det inte finns något handtag. Typiskt. Vädret har varit varmt och soligt idag så det var ju synd att den inte kom till användning.
Det verkar som om minst 80% av befolkningen röker här i Tjeckien, rökförbud på restaurang verkar inte existera, vilket gör det jobbigt för en ickerökare och astmatiker som mig. Jag hoppas innerligt att publiken ska hålla igen lite med rökningen på lördag annars får man väl inhandla någon form av syrgasmask.

Annars har det inte gjorts så mycket idag. Har joggat nästan ett varv på banan (tur att cx-banor är så korta!), kört lite bålstyrka, slappat, läst, sovit och fixat lite.
Taborbanan är lite mer lik en svensk CX-bana än den i Valkenburg. Mestadels gräs, inga partier som är extremt svåra eller branta, men backigare och mer krävande än man först tror. Två ganska långa backar och en trappa bland annat. Banan kan bli hal vid regn men inte superlerig om det inte vräker ner och det ska det inte göra enligt väderprognosen. Det ser ut att bli varmt och fint och istället regn på söndag på Toi Toi cupen.

I morgon ska vi tydligen träna på banan med några Tjeckiska cyclocrossåkare. Ska bli spännande. Hoppas få lite specialtips av hemmaåkarna så jag kan köra extra fort på lördag.  

Världscup i Valkenburg - Punka och uppkörning.

Vos laddar, så klart kunde ingen rå på henne. Foto: Markus Nyström.

Det blev en tuff start på dagens världscup i Valkenburg. Jag var grymt nervös och laddad inför dagens race främst för att det var första världscupen för säsongen och för att banan var av en typ som brukar passa mig. Extremt backig, för att vara cross, lite småhal och spårig. Det enda som fattades var den riktiga leran.
Jag hade en hyfsad startposition och kom iväg i alla fall ganska bra, även om lite smågruff i de första kruvorna gjorde att jag kom lite längre bak i fältet. Klockades på 24:e plats på första passeringen av målet. Strax efter det gick banan över i ett tekniskt parti på skrå och gräs, jag tyckte det kändes lite vingligt och tungrullat och märkte att jag fått punktering. Typiskt! Detta var det sämsta tänkbara stället att få punktering på. Precis efter passering av tekniska zonen och dessutom ca 500 m efter starten. Körde på fälgen och tappade mycket fart och placeringar. Väl framme i teknisk zon tog det lite tid att byta hjul och när allt var klart var jag sist eller näst sist. Jag försökte snabbt att ändra mitt fokus, från att försöka slå personbästa i värlscupsplacering till att köra om så många som möjligt. Det gick gaska bra, benen var helt ok och jag plockade placeringar i backarna. Tyvärr var jag för långt efter för att få köra sista varvet och slutade därmed på en 30:e plats. Det var surt för jag hade gärna viljat fortsätta att köra sista varvet med. Vos vann med över en och en halv minut, helt sjukt.

Jag antar att det bara är att ladda om inför nästa helg och se till att hålla däcken hela och fina. I morgon drar vi till Tabor i Tjeckien och kan nöta banan ända fram till på lördagen.

Vad mer, jo vi pratade även med den mäktige Dugastmannen. Vi frågade om han hade några däck vi kunde få köpa, men de hade han inte, men lovade att fixa till nästa race i Tabor. Han hade full koll på Allebike med "it's a good customer", menade han.   

Mackan i starten, ser något orolig ut.. vad jag pysslar med är oklart. Foto: Bart Raeymaekers

 Högklassiglunch för en mekaniker, Pommes och majospecial + Pepsi. Foto: Mackan

Man kan ju undra vad masken tänkte efter att ha åkt varv på varv på ramen. Han var väl åksjuk stackarn? Foto: Mackan

Darvells Mäktiga fanclub hejade även på Martin och mig. I år har fanskaran fördubblats. Från två till fyra. Foto: Jag

Herrarnas start med Mange. Foto: Mackan

Valkenburg levererar!

Framme i Valkenburg. Det är varmt, kvavt och fint höstväder.
Provkörde banan idag, den är nog en av de bästa, men också en av de mest krävande banor jag kört i crosssammanhang. Backigt ca 70 höjdmeters klättring/varv, mycket gräs och skråpartier. Det var ganska halt bitvis i dag även om det inte var lerigt. I morgon kan det bli lite regn och då finns det risk/chans för riktigt hala delar. Banan är ungefär lika krävande som den i Namur och man får inget gratis, även om det finns en hel del snabba partier.
Första varvet gick inget vidare för min del, men efterhand fick jag bättre flyt. Det är lite synd att man inte ser hur backigt det är på filmen, men den ger i alla fall ett litet hum om vad som väntar oss i morgon. Det känns i alla fall helt rätt med skivbromsar!

 
 

Linné!

Är mest nöjd med råttfyllot till höger i bild.
Nu ska jag cykla och se om benen fungerar efter gårdagen övningar i gymet. Kan bli tungt.
I morgon drar vi till Valkenburg och veckan efter till Tjeckien.Det blir tydligen två race i Tjeckien då Kalas tyckte att vi även kunde passa på att köra en deltävling i tjeckiska Toi Toi-cup. Vi är väl så lydiga och tävlingssugna så vi hakar på!