Solskenscyklist och nästanbad!

Man skulle vara katt. Äger inget, men kan inta ett hus.

Så lite löpning och så mycket träningsvärk! Sprang ca1 km längre än jag brukar för några dagar sen och lite snabbare. Fick träningsvärk så jag knappt kan gå! Jag är fascinerad. Nån gång ska man väl få slippa känna sig som en klump när man springer igen, hoppas jag.

Vad mer som hänt sen sist? Mycket, men inte att jag har sett Håkan på Ullevi. Är jag den enda i Göteborg som inte var där och som INTE ojjar mig för det? Det känns som det i alla fal. Misstro mig inte, det är inte så att jag är en sån där "Håkanhatare", tvärt om jag gillar det han åstadkommit. Det är bara det att jag inte tilltalas av varken den typen av musik eller sättet att sjunga. Ibland är det mycket som är polariserat, man måste typ ta ställning för eller emot. Gilla eller ogilla. Svart eller vitt. Själv tycker jag att saker även kan vara bara ett "jaha" eller att de kan vara hyfsat eller halvdåligt. Eller att man helt enkelt inte vet vad man tycker.

   

Så jag flydde Göteborgs Håkanhypnos och åkte till Österlen istället. Där var det grönt och fint och varmt. Cyklade och målade huset, bra cykelvägar för landsväg på Österlen, ganska platt, men väldigt lite trafik bitivs och bilisterna kör bra mindre stressigt och aggresivt än i Göteborg. Badade nästan med, 18 grader i havet på Österlen så här års är väldigt varmt. Hindrade mig dock i sista stund när jag kom på att jag skulle få köra i blöta cykelkläder i en mil hem. Hade nog kunnat få skavsår här och där. Smart val Åsa! 

Det är rätt mysigt i Vallby!

Tillbaka i Götet igen och fotosession med Angelica som fotograf och Mackan som extra fotomodell för ett reportage i en tidning. Det var skoj. Hoppas att jag skötte mig. 

I går på självaste Nationaldagen var jag inbjuden till Sävedalens Cykel Grand Prix, trots namnet, inte en tävling, utan ett träningspass på landsväg med tre olika uppmärkta distanser att välja på, den längsta på runt 16 mil. Hade varit skoj att köra den långa versionen, men då jobb på Ullevi hägrade på eftermiddagen fick jag istället köra en kort version på 68 km med ett gäng riktiga cykellegender. Där var bland annat 3 Fåglumcyklister (varav en på Elcykel, fast han fick släppa efter ett tag), Glenn Magnusson och Björn Johansson. Tror aldrig jag kört i en klunga med mer erfarenhet och mil i benen faktiskt. Jag har nog en liten bråkdel av timmar i sadeln jämfört med någon av dessa. Vi körde i ett skönt tempo för mig med crossdäck och det är grymt att köra i en sån grupp som verklingn KAN cykla. Inget vingel, jämn och fin fart rakt igenom, snygg utförskörning och klättring. Gott gäng och trevligt initiativ av Sävedalens Cykel, som jobbat hårt med att få till bra bansträckningar med skyltar i olika färger, högklassig kaffevagn och mat!