Kalla kårar..

Inget vidare bra foto, men jag var bara tvungen att ta det i farten. Resan till Krakow gick bra, bara ca 90 minuter lång ett nästan tomt plan och plats vid nödutgången med extra mycket plats. Jag är iofs. kort av mig så jag har ju ganska bra med plats oavsett var jag sitter.

Från Krakow blev det bil till Isebna, där tävlingen ska gå. Under bilfärden säger vår förare plötsligt ungefär -att nu åker vi in i Oświęcim och det är här det där hemska skedde under andra världskriget, vi kommer att passera där strax. Hemskt är väl en underdrift i detta fall. Det är snarare något ogripbart ofattbart. Man skulle kunna tro att det bara var ett gammalt regemente där bakom muren, om det inte var för den där känslan som infinner sig. Känslan av obeskrivlig ondska som aldrig kommer att gå att tvätta bort från platsen. Trots att man bara sett bilder på dessa baracker så förstår man direkt var man är. En högst kuslig känsla, kalla kårar längs ryggen. Auschwitz. 

Jag ville stanna och gå in för jag tror att man behöver göra det för att förstå hur mycket ondska som kan finnas i oss människor. Alla borde åka dit, det borde vara obligatoriskt.  

1,1 miljoner människor avrättades i Auschwitz på grund av att de tillhörde nationaliteter eller hade religion som man ansåg inte fick finnas utan skulle utrotas. Vi borde ha lärt oss av detta ofattbara och se till att det inte händer igen. Fast det har vi uppenbarligen inte då massavrättningar har och sker än i dag.

Nu får jag sova på detta och försöka fokusera på cyklingen i morgon.