Höstmys i stugan- imorgon Falucrossen!

Har tagit mig till Ludvika och Klenshyttan där Mackans familj har en liten stuga. Tyvärr valde Mackan att stå över då han känner sig hängig och förkyld. Man slås av hur mörkt och tyst det är här. Bor man i stan är det ständigt något ljud från grannar eller utanför som man hör. Tror att jag till och med kan sova utan mina öronproppar som jag använder i princip varje natt. Mörkt är det med, som sagt. Det är inte klokt hur klart man ser stjärnorna och hur många extra småstjärnor som blir tydliga här, jämfört med inne i Göteborg. Gillar det faktiskt.

Mörkt i Klenshyttan. 

I morgon är det dags för ytterligare en tävling i  svenska cx-cupen, denna gång i cykelmetropolen Falun. Har, av andledningar jag inte vet, aldrig kört cx i Falun, har hört att banan ska vara snabb, så då får man ju hoppas att jag och cykeln också är snabba. Efter Kumlahelgen har vi inte varit så snabba, så jag varit lite förkyld, men hoppas åtminstone lite pang ska ha kommit tillbaka. Och ha det inte det så får man väl lida lita då!

Det blev i alla fall ett lugnt pass på CX-en i Skatås här om dagen och så här fint var det:

Höst när den är som bäst. Personligen har jag lite svårt för när det blir mörkare och mörkare och när löven faller av och det blir grått. Men dagar som den ovan gör verkligen livet lättare. Sen jag började tävla i cx har mitt hösthumör faktiskt blivit bättre! Det har känts bra att ha tävlingar att se fram emot och jag har fått annat att tänka på än just mörkret. Sen så gör ju regn och gråväder att det blir leriga cx-banor också och lera brukar ju göra mig glad i cx-sammanhang, så då har skitväder helt plötsligt blivit en positiv grej! ibland är det verkligen lätt att vända på saker och ting!