Äntligen på G!

Det bästa med att vara sjuk är att man blir så himla glad sen när man till slut blir frisk! Idag har jag äntligen tränat lite. Det blev ett pass på spinningcykeln och lite lätt styrketräning, eftersom jag körde min egen klass idag. Det kändes hyfsat, försökte hålla igen och inte få för hög puls. I vanliga fall kör jag på rätt hårt även om jag instruerar, men man behöver ju inte börja med att maxa kroppen när man varit krasslig. Det blir lugn träning ett tag till innan jag går för fullt. Jag räknar med ytterligare några veckor innan jag är på topp igen. Det måste vara minst 10 år sedan jag var så sjuk, blä, hoppas det går minst 10 år till innan jag får något liknande.
Jag är i alla fall glad att jag kom iväg till vårdcentralen och fick hjälp i tid. Läkaren misstänkte att jag höll på att få lunginflammation och det hade ju inte varit någon höjdare så här precis innan MTB-säsongen drar igång på allvar. Antibiotikan bet dock direkt, helt otroligt egentligen. Man förstår ju att folk dog av liknande infektioner där förr i tiden, alla som haft influensa och liknande, vet ju hur fruktansvärt dåligt man kan må..