Så! Äntligen hemma i Göteborg igen, det känns faktiskt skönt. Inte för att det inte är kul att tävla i Belgien, men att bo som inneboende hos folk man inte känner har aldrig varit min grej. Jag känner mig i vägen, hela tiden. Det känns som om de tittar på vad man äter och vad man gör. Och att man förväntas vara social fast man egentligen inte vill det. Och fast man tycker att det är förhållandevis nära mellan Sverige och Belgien är det inom vissa områden väldigt olikt. Ett exempel: På nyårsfesten ifrågasatte någon att jag satt i soffan tillsammans med männen och pratade och inte med kvinnorna som satt i en grupp för sig. Jag skulle prata med kvinnorna. Som om jag ens tänkt på det? Som om det var viktigt? Som om denna någon ville få mig att känna mig dum och konstig? Jag pratar väl med dem jag tycker är trevliga, i detta fall Quinten. Maten är ett annat exempel. Det äts enormt mycket mat preppade med fett och socker i Belgien. Oftast färdiglagat. Till lunch äts endast nån smörgås med typ majonäs. Cocal cola och läsk är grymt billigt och dricks i mängder. Själv gillar jag lagad mat och färska grönsaker. Det var tydligen jättekonstigt. Folk får så klart äta precis vad de vill, men då ska inte heller den salladsätande (jag altså) behöva känna sig konstig för att denne gör ett annat val.
De två sista tävlingarna gick helt ok, men jag är också grymt frustrerad på något sätt. I Bredene bjöds vi på en extremt snabbåkt bana. Tyckte ändå det gick bra förutom i de första svängarna, där jag var för mesig så folk körde om mig i onödan, borde ha haft vassare armbågar. Särskilt sandpartierna gick bra, där var jag faktiskt bättre än dem framför och bakom mig. Plattkörning på asfalt gör mig dock grymt trött. Sladdade till slut in på en 18:e plats av ca 50 startande, ca 3.10 efter vinnande världsmästaren får ändå vara godkänt.
På nyårsdagens morgon drog jag till Petange i Luxemburg för sista racet och mötte där upp Ignace med familj, som alla firat nyår på parkeringen vid tävlingen. Över Ardennerna kröp temperaturen ned till minus 7 grader. Träden var frostiga. Det var väldigt vackert. Banan i Luxemburg var frusen och visade sig passa mig riktigt bra. Först ca 1 km uppför, sen utför och några korta backar på slingriga stigar och så varvning. Fin, men annorlunda bana som hade varit väldigt svår om det varit lerigt, men nu var det stenhårt och fruset. Det var ett lite mindre startfält än tidigare tävlingar, eftersom det går andra tävlingar på nyårsdagen.
Fick en bra start den här gången ock låg 4:a. Hade kontakt med 2:an och 3:an, två cyklister jag vanligen inte orkar hänga på, medan Christine Majerus stack i princip direkt. Benen kändes bra uppför och utförskörningen var grymt kul! På slutet av 2:a varvet, ca 100m efter materiaalpost fick jag punktering, typiskt. Fick köra på fälgen (vilket var väldigt svårt på det frusna knaggliga underlaget) fram till nästa materiaalpost (de hade två separata) och byta cykel till en cykel jag aldrig kört på tidigare med ett helt annat växelsystem och för tung utväxling, som vi bara skulle ha som reserv utifall nåt skulle hända. Det var ändå tur i oturen att den fanns, utan den hade jag fått köra nästan ett helt varv på fälgen. Hur som helst, cykeln funkade sådär och jag blev i kappåkt och halkade ned till 8:e plats. Tappade ännu mer tid både uppför och nedför. När jag skulle byta cykel på nästa materialpost var det något som frusit fast i kylan på den cykeln, så den gick inte att köra med, så jag fick köra ett varv till med nödcykeln, medan detta fixades. Sen kunde jag byta cykel och lyckades köra upp mig en placering och blev 7:a Är glad att jag kunde köra i mål, avskyr när man får bryta ett lopp, men också grymt frustrerad över vad som hände på vägen. Jag ville ju så mycket mer, det fanns ju där. Sånt är ju livet och det kunde vara värre. En cykeltävling är trots allt bara en cykeltävling.
På vägen hem stannade jag hos mor och far några dagar och firade en något försenad jul. Igår kom jag till Götet och firade en jul till med Mackan. Efter som jag inte hunnit fixa present till Mackan kommer det även bli en fjärde jul. Inte så dumt att vara borta över julen faktiskt!
Idag har jag blivit nålad av sjukgymnasten, fått triggerpunktakupunktur för min rygg och baksida alltså. Det var tur att jag inte visste om det innan, för det är rätt så obehagligt faktiskt. Har fått det tidigare och då har jag börjat svettas som en galning när man sätter nålarna, och så också den här gången. Nu känns det som om någon misshandlat min skinka. Ska vila idag och se om det funkar att cykla i morgon. Har ändå en hyfsat lugn träningsvecka efter alla tävlingar, och lång resa hem, så det är väl lika bra att passa på att laga kroppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar