Foto: Mikael Ahlsén
I går blev det en andra plats i geggan i Slottskogen. En riktigt fin bana som hade nästan allt rent cykelcrossmässigt och var lätt att följa för publiken. För en gångs skull fick jag en hyfsad start, men höll sedan på att trassla in mig i en vinglande kille i herrprestige-klassen och tappade därmed den rygg jag tänkt försöka lägga mig bakom. På ett sätt är det ju bra att vi startar med killarna så att vi får träna på att köra bland lite mer folk och det är roligare. På ett annat sätt är det mer rättvist att vi kör med egen start, då vi slipper få någon annans klass vurpande människor på oss.
Kajsa stack iväg och drygade ut sitt avstånd successivt med stark körning och jag hade inte kraft eller fart nog att komma ikapp. Lite synd, men å andra sidan är jag glad för min andraplats, kroppen var trött och jag var lite ur fokus, men gjorde vad jag kunde. Bland annat snubblade jag i trappan och slog huvudet i trappsteget ovanför till publikens stora förtjusning (eller bestörtning??). Tur att man har hjälm... På sista varvet var bromsbeläggen helt slut och det var riktigt intressant att köra ned för de branta partierna. Men det gick ok i alla fall.
Ett tecken på att jag var trött var att jag hakade upp mig på att folk hejade att "det ser bra ut". När jag tävlar och är riktigt trött blir jag ganska dum och undrar: Hur sjutton kan de säga att det ser bra ut när jag kör så sakta och dessutom är långt efter den som leder?? Det kan ju inte se bra ut? När jag är pigg tänker jag aldrig så, utan får energi av de som hejar, vad som än sägs. Så här i efterhand är jag ytterst glad tacksam för er som hejade så fint, det värmer ända in i själen. Så om ni tyckte att jag såg tjurig ut under loppet, fortsätt heja!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar