Antibiotika och Egoboost!

Jaha, här sitter jag och knaprar antibiotika. Var hos läkaren på vårdcentralen i morse och hon tyckte jag skulle ta de i några dagar. Jag har bronkit. Förra veckan och på sista tävlingen kände jag mig frisk rent kroppsligt, men väldigt trött och med konstig hosta som bara blev värre och värre och igår kände jag mig riktigt krasslig. Eftersom jag har astma kan det ibland vara svårt att skilja "astmahosta" från "sjukhosta" för mig. Då jag ju blev förkyld precis innan VM och väl inte riktigt känt mig pigg efter det, trodde läkaren att det kan vara nån bakterie som spökar. Lite tur i oturen att jag tänkt att ta det lite lugnt med träningen även kommande vecka. Det får bli bara rehabövningar för höften ett tag till då!  Ett tecken på att jag inte är frisk är att jag inte är ett dugg träningssugen. Jag vet att suget kommer tillbaka när jag är frisk. Nu=vila!

Det här med mediciner är ju högst aktuellt så här efter OS-hockeyn. Diskussionen om Pseudoefedrin är intressant och på många ställen skrämmande. Jag vet en del om den substansen, eftersom jag råkade få på ett apotek i Belgien mot nästäppa. Den säljs receptfritt där och hade jag inte varit så nojig när det gäller mediciner kanske jag också testat positivt en vacker dag. Först tänkte jag att allt som är receptfritt ju måste vara ok att ta. Sen, jag tittade på förpackningen och tyckte att Peseudoefedrin lät lite skumt. Som "Efedrin", och det vet man ju att det är förbjudet. En snabb googling visade att det inte var tillåtet att tävla med över en viss mängd, men däremot tillåtet utom tävlan och att de som använder läkemedlet inte ska ta det inom 24timmar före tävling för att vara på den säkra sidan. Jag hade tagit en tablett på 60mg, som låg långt under gränsvärdet mer 2 dygn innan min tänkta tävling, men avstod från att ta något mer av den medicinen och gick över till nezeril för bäbisar istället. Allt för att vara säker på att inte ha den i koppen under tävlingen. På frågan om den verkligen har någon effekt på prestation så kan jag säga att jag är helt säker på att den har det i de doser som påträffats i Ishockeyspelarens urin. Jag tog 60mg och kände mig helt frisk inom en timme och var så pigg på natten att det var omöjligt att sova. På hela natten. Det var läskigt faktiskt, bara den känslan gjorde mig misstänksam Nu reagerar vi väl olika på mediciner, men jag är övertygad att en medicin som gör att man känner sig pigg på det sättet har effekt på prestationen.

Nu när det här med OS kommer upp kan jag inte låta bli att fundera på vad som hade hänt om jag missat att detta ämne fanns i medicinen, tagit för stor dos och testat positivt i ett dopningstest? Vad hade det blivit för pådrag? Hur hade snacket gått? Jag hade inte kunnat eller velat skylla på någon, eftersom jag anser att man själv har ansvar för vad man stoppar i sig. Jag hade antagligen blivit lynchad och hatad och varit tvungen att gå under jorden. Jag hade givetvis skämts något fruktansvärt. Så därför är det så viktigt att tänka sig för både en och två gånger innan man tar något läkemedel. Är man osäker och vet att man ska tävla inom en snar framtid, ta det inte innan man är helt säker på hur det ska tas, eller om man behöver nån form av dispens. Det är givetvis oerhört olyckligt att deras läkare sa att det var ok att ta den medicinen. Men. WADAS regler är "solkara: du har som idrottare ansvaret för vad du stoppar i din kropp".

Därför tycker jag att diskussionen som nu förs i media är naiv. "Det var ju bara en allergimedicin som han tagit i 7 år" eller "den borde inte vara med på listan". I detta fall har vi fortfarande WADAS regler att gå efter och där är denna substans dopingklassad på de nivåer som hockeyspelaren hade i sitt test. Inställningen där man fokuserar på att "det är skandal att han inte fick spela finalen visar att hockeyvärlden behöver lära sig WADAS regler. Snacket om IOK:s konspiration är väldigt långsökt tycke jag. Det är givetvis beklagligt att beskedet om testet kom så sent, men inte ska väl en idrottare som testat positivt spela finalmatch för det?

Oj nu blev det ett långt avsnitt. Men dopning berör ju inte minst oss som håller på med idrott. Det finns många sätt att vända och vrida på det här så klar.  

Min syster och Gurra är på besök och av dem fick jag en tavla -på mig själv. Jag är annars inte så mycket för att sätta upp bilder på mig själv på cykeln, men dessa var riktigt fina. Den stora bilden ovan sammanfattar det här med cyclocross och det jag gillar med diciplinen på ett mycket bra sätt. Lera, misär, att vara jagad och att få köra sig fullständigt slut. En riktig egoboost att ha på väggen.