En snabbtur till Uppsala och Pearl Izumi MTB. Premiär i det loppet för min del, alltid kul att testa på nya lopp, det är ju nästan så att man testat de flesta vid det här laget. På väg till Uppsala blev det ett snabbstopp i Örebro och avlämning av MTB till syrran. Nu har hon också en ordentlig cykel för skogscykling, gott det.
Natten tillbringades i en hytt på en pråm i Fyrisån. Ett enkelt, men prisvärt boende centralt i stan, helt ok för en natt faktiskt. Lyckades knöka in mig och cykeln i hytten. Var lite rädd för att det skulle vara livat där på natten, men det var faktiskt ganska tyst. Sov dock halvbra på grund av att det var så ljust. Tävlingen startade redan kl 9 så det blev till att gå upp tidigt för att hinna med allt. Det är inte min favoritsysselsättning, särskilt inte efter en natt men orolig sömn.
Hade hoppats på en kaffe vid tävlingsområdet när jag hämtade nummerlappen, men det visade sig vara stängt. Startar man så tidigt måste kaffeservering vara öppen, så det så! Nåja, jag fick väl klara mig utan, det var i alla fall varmt och skönt redan kl 8. Såg trots kaffebrist, fram emot en fin dag på cykel.
Det blev en lite halvhetsig start, kanske inte så farligt där jag körde, men strax bakom. Hörde något som lät som en krasch bakom mig och det visade sig i efterhand vara rätt hört. Kom iväg helt ok, men hade svårt att hålla farten, vilken var känslan hela vägen från start till mål. Kom i en grupp tillsammans med Emmy och Hanna, men fick ideligen slita för att hålla mig kvar där. Pulsen var hög, som högst visade klockan 96% av max och benen inte riktigt sådär snärtiga som man vill ha dem. Under andra varvet kändes det lite bättre ett tag i alla fall. Men så tappade jag en liten lucka strax innan sista skogspartiet. Benen var helstumma och ville inte samarbeta. Jag såg Hanna och Emmy asfaltsrakan innan målbacken och det såg ut som de låg och avvaktade lite innan finishen, tänkte att jag kanske skulle kunna dra på och ansluta, men benen strejkade som sagt. Hade varit kul att vara med ända fram till sista backen, men det gick inte idag. Är ändå glad att jag lyckades hålla mig kvar så pass länge med den känslan som var, kändes som varje kilometer jag lyckades hålla mig kvar var en seger igår. Riktigt bra fartträning på de snabbåkta partierna, det behövde jag! Hanna vann strax före Emmy i mål och jag var väl en 30-40 sek. efter, efter att ha kört rätt lungt i målbacken. Nästa år har Pearl izumi MTB lovat att starta oss damer separat. Jag är övertygad om att det kommer göra att ännu fler damer ställer upp. Ser fram emot detta!
Nästa helg blir det tävlingsfritt och istället jobb som instruktör på Nora MTB weekend. Lite synd att missa Långa Lugnet, då de ju kör damstart och sånt ju ska uppmuntras, men det är svårt att klona sig och I will be back!
foto: mtbfoto.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar