Reggaetoncykling...

'Har det bra här på GranCan och nu har även Mackan anslutit. Det är dock kallare och regnigare än vanligt här på ön. Har fått några rejäla skurar på mig under träningspassen här och uppe i bergen kom det så mycket snö häromdagen att man stängde av vägarna högst upp och varnade folk för att ge sig upp i bergen. Det är försåtligt då canarieborna (som vill upp och titta på snön), varken har vinterdäck eller körvana på vinterväglag. Det blir kaos helt enkelt. Är fortfarande kyligt och blåsigt uppe i bergen och jag har därför valt att inte köra så högt upp som jag egentligen vill. I söder är förhållandena dock varma och helt ok, ganska stor skillnad mot Pozo. Idag blev det dock en fin tur upp till san Bartalomé och lite till. Det blåste mer och mer och var rejäla kastvindar vid 1000-1100m så jag valde att vända där. Fick tillräckligt med höjdmeter i alla fall. Det är lite läskigt när det blåser så att hela cykeln nästan lyfter. Idag fick jag stanna några gånger på nedvägen då det kom hårda byvindar.

Har mestadels kört längre pass och låtit det vara hårt när jag vill och lugnt när jag vill. Mest blir det ju motvind eller uppför som blir hårt och medvind eller utför som blir lugnare. Kroppen känns bättre och bättre, men jag har haft problem med näsblod som inte viljat sluta förrän idag. 

Mot slutet av passen, när jag börjar bli trött och hungrig, får jag alltid en sån typisk spansk Reggaeton-rytm i rullande i huvudet. Ni vet takten som är i superhiten Despacito, sån takt. Den enda musik jag hört hittills här antingen Bob Marley eller Reggaeton. I bilar som kör om en, på barer i butiker -Reggaeton är det enda som spelas! Inte konstigt att man får rytmen i huvudet när man är trött. Osäker på om det hjälper eller inte dock!

I morgon hoppas jag på lite lugnare blåst och en tur upp till Ayacata.  

Härom dagen när vi stannade till vid en bar för kaffe kom en tupp spatserandes lugnt och ledigt inne på baren. 

Mackan spanar på surfarna.