Fullt upp sen jag kom hem från GranCan! Inte så mycket träning dock, men jag har känt mig lite sliten efter alla timmar där nere suger åt mig den träning som gjorts. Veckan har ägnats åt undersökningar av olika slag, nästan en helkroppsbesiktning. I torsdags var jag på MR-undersökning av höft ländrygg ute på Unilabs på Hisingen. Det är ju en tämligen enkel undersökning där man bara ska ligga still i 20 minuter. Gick fint. Får svar om ca 10 dagar om man hittat något som är trasigt.
Igår ägnade jag förmiddagen åt att göra tester för en studie om Astma och Kol. Det är en jättestor studie som görs av Krefting Research Centre och kommer att omfatta ca 2000 personer med olika former av problem i luftvägarna. Jag tackade jag till att vara med dels för att jag tycker att det är ett viktigt ämne, för att jag själv är drabbad och för att jag också såg det som ett tillfälle att få uppdaterade värden, på astmarelaterade tester och även andra hälsorelaterade prover. Dessutom ingick lungfunktionsprover som är svåra att få göra annars eftersom de anses vara lite "overkill" i dagens moderna astmavård. Dessa prover är däremot jättebra att ha gjort om någon skulle vilja se "bevis" på att man har de astmaproblem man säger att man har och är obligatoriska för att kunna söka dispens.
Jag fick göra allt från olika allergi- och lungfunktionstester till längd, vikt fettprocent och blodvärden. Det ställdes frågor om uppväxt och om man varit exponerad för passiv rökning och andra vanor. Bland annat vägdes jag på en våg som räknar ut hur mycket fett resp muskler man har och som räknar ut ens metaboliska ålder. Jag hade bra värden för en idrottare, men för en "normal" person skulle jag ha för lite fett på kroppen. Faktiskt hade jag mindre fett än jag trodde, men också mer muskler så jag hamnar ändå som "normalviktig" enligt BMI-skalan. Därav vikten att inte bara mäta BMI utan även mängden muskler och fett. En kille med mycket muskler hade tex riskerat att hamna som överviktig på BMI-skalan även om fettprocenten varit låg. Man ska kanske ta värdena lite med en nypa salt, men min metaboliska ålder visade sig vara 29 år, vilket jag givetvis blev mycket nöjd över.
Lungfunktionstesterna gjordes på flera olika sätt. Sköterskan var väldigt stolt över en ny maskin de hade. Det är väl så i forskningsvärden, man är glad för sina nya apparater och vill använda dem så mycket som möjligt och behöver inte oroa sig för att det kostar som inom vården.
Avslutade det hela med ett Metakolintest, även kallat provokationstest. Man får andas in Metakolin i högre och högre dos och sedan göra ett utandningstest efter vare dos. Metakolin är ett ämne som irriterar luftrören och som man, om man har astmabesvär är särskilt känslig för. Har gjort detta test för några år sedan och då fick jag andas in ganska mycket metakolin innan min kapacitet sjönk rejält. Minst 20% skulle utandningen bli sämre innan maxdosen metakolin. Denna gång var jag känsligare i luftrören och utandningen blev 30% sämre redan efter andra dosen. Så då avbröt man testet. Antagligen beror den ökade känsligheten på att jag varit förkyld för några veckor sen och att det sitter kvar i luftrören även om jag är frisk. Sköterskan tyckte att jag borde öka min medicinering av kortison. Jag är ju sån att jag håller min astmamedicinering på ett absolut minimum, trots att jag har dispans att använda medicinerna då jag idrottar. Det beror främst på att jag själv tycker att jag mår bäst om jag tar så liten dos som möjligt. Ser inga fördelar med att överdosera överhuvudtaget, snarare nackdelar. Jag får biverkningar som hög puls, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter redan vid en något högre dos än idag.
Summa sumarum är jag en 29-åring i bra form med väldigt känsliga luftrör. Inte så illa i alla fall.
Det enda som saknas nu är väl ett Vo2 och Watttest så att min fysiska status blir komplett?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar