4:a i Vårgårda C1 med en lins och besök från Finland

Foto: Jessica Blomqvist

Räjsat i helgen i och dessutom haft finbesök från Finland i form av Noora Karneva, som också skulle köra i Vårgårda. Tävlingen i Vårgårda är ju en som man inte gärna vill missa. De höjer sig en lite nivå för varje år tycker jag. Det verkar jag inte vara ensam om att tycka då det i år var sammanlagt över 700 anmälda till någon av tävlingens alla klasser. Så grymt!

I fredags var jag där med Sara Öberg och Albin och testade banan som då var snustorr och snabbkörd. I söndags morse kom dock en hel del regn, vilket gjorde det hela lite mer spännande.

I bilen på väg till tävlingen så tyckte jag att det kändes konstigt i ena ögat, så jag tog ut linsen för att kolla om det var något skräp, men ser då att det är en stor reva mitt på linsen. Inte konstigt att det skavde. Tog ut linsen, men hade ingen extra så det blev till att köra med en lins. Det är inte optimalt men jag har bara -1,25 närsynthet, så tänkte att det nog skulle fungera. Körde ett varv på banan i småregn, och det var bitvis lurigt halt på de många rötterna. En hel del vurpor i ett nybyggt småbrant parti.

Racet var kortat från 6 till 5 varv och vi alla pustade ut lite i smyg. Tycke att jag kände mig lite småseg i startbacken men lyckades vara 4:a när den var slut. Ställde in mig på att det skulle blir en hård dag. Efter det nya partiet var jag plötsligt 3:a då Ida kraschat i en hal sväng. Blev sen ikappåkt av några cyklister och försökte hitta mitt eget tempo.Tyckte jag gjorde en del misstag i början och skyllde på linsen eller snarare dess frånvaro. Det var väl troligen inte dens fel. första längre backen kunde jag köra om dem som tidigare kommit ikapp och blev sedan ikappåkt av Ida igen på varv 2 (tror jag).Tyckte kroppen kändes bättre och bättre. Släppte Ida lite då jag inte ville riskera att stumna helt. Kanske var jag lite feg, men hade ju bestämt mig för att inte bli övermodig. På sista varvet närmar jag mig Ida igen, men orkar inte riktigt ikapp. Rullade i mål som 4:a, knapt 30 sekunder från pallplats. Innan tävlingen hade jag tänkt att jag kanske kunde bli topp 10 med en hyfsad dag, så jag blev mäkta förvånad. Är riktigt nöjd med det!  Det var ju även nordiskt mästerskap, så då blev jag 4:a på det med. Det är så fascinerande, vissa dagar får man slita som ett djur, men man går knappt framåt, andra dagar kör man kontrollerat men det går fort, en tredje gång är benen görtrötta men man kör ändå fort. När man kör bra känns det så självklart och när man får kämpa och det går sämre känns det så omöjligt att köra så fort som man gjort då det gått bra. XC- är ju så kul att köra, så nu fick jag mersmak på det, vill köra mer. Kommande två helger är det dock jobb som gäller för min del så, jag får väl leta efter några race som passar efter det.