Ursäkta överordet, men megafiasko känns så kul att skriva och säga. Jag får tacka Fredrik Eriksson som på något vis myntat uttrycket vid en resa till Cypern för några år sen. Det hänger kvar i min vokabulär sen dess.
Denna veckas träning blev faktiskt till viss del ett megafiasko, men å andra sidan inte. Kroppen har varit tröttare än väntat efter tävlingarna i Belgien och därför inte tränat riktigt så som jag tänkt. Jag har också jobbat mer än tänkt och även om jobbet i biljettkassan inte är jobbigt rent fysiskt, blir man ändå trött mentalt och framförallt stel i kroppen av att sitta still, särskilt om man redan är lite sliten. Å andra sidan är det ju kul att jobba och tjäna pengar.
Dessutom var planen att träna ute och köra, spurter, plattkörning, lerkörning och lite annat på crossen. Av lerkörningen blev ingenting alls, eftersom det frös på och blev stenhårt. När jag skulle spurta och köra plattkörning var det alldeles för halt och moddigt för att det skulle bli bra (en maxspurt i snömodd och hal väg i 10 minus, blir liksom aldrig max och kan då lika gärna köras på testcykeln istället).
Så megafiasko utifrån att det inte gått att köra så som tänkt, på grund av väder och trött kropp. Positivt är att jag istället fått köra mtb i fluffsnö som jag äälskar, lite som balsam för en trött kropp och själ. Rehabträningen i gymet har också gått ok. Det är på något sätt bra att kroppen säger ifrån att den vill vila mer än vad jag tänkt. Om vi ska ett fortsatt samarbete kroppen och jag gäller det att ge och ta. Som uthållighetsidrottare vill man alltid köra massor av träning, det ligger liksom i en uthållighetsidrottares mentalitet. Ibland är faktiskt "less is more" något som är bra att följa. Men svårt.
Nu ska jag jobba 4 timmar, sen får vi se om kroppen är sugen på lite monark och intervaller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar