Ser bekymrad ut. Eller bara trött? Foto MWT
Det blev en bra dag på cykeln idag. Ca 65 km avverkades på 2.15-2.20, snitthastighetsrekord på långlopp för min del tror jag. Jag vann damklassen, vilken inte var så stor, men det var kul ändå! Herrklassen vanns av Johan Landström.
I alla fall, fick en riktigt bra start och låg med i den stora förstaklungan. Efter ett tag splittrades det upp och jag hamnade i en mindre grupp med killar/herrar som var snabba. Själv är jag ganska dålig på plattkörning och fick bita i för att hänga med. Tänkte att jag får vara glad om jag kan hänga med det gänget i alla fall de första 2 milen. Jag lyckades dock klamra mig fast och till och med hjälpa till med att dra fram till de sista 10 km, då jag blev toktrött och fick släppa gruppen. Jag var riktigt stum i benen, inte så konstigt då jag inte sparade på krutet. Det gick så klart långsammare att köra själv, men jag hade gott om tid ned till 2:a dam, så nån minuts tapp spelade mindre roll. Jag var riktigt trött när jag rullade in över mållinjen, men det var en trötthet som mer liknar den efter xc eller cx lopp än långloppströtthet. När jag började tävla i Cross country var tävlingstiderna oftast över 2 timmar, bland upp emot 2.30. Nu är långloppen i Sverige ofta ungefär samma tid som XC-loppen var och XC-loppen är "bara" ca 1.30. På ett sätt gillar jag att långloppen är korta, då man inte behöver förbereda sig med exempelvis en massa mat på samma sätt som för ett lopp som tar 5 timmar. Jag hade ingen langning på tävlingen, men med några muggar vatten i depåerna räckte det med en stor och en liten flaska sportdryck (en stor i flaskhållaren och en liten i fickan).
I alla fall, fick en riktigt bra start och låg med i den stora förstaklungan. Efter ett tag splittrades det upp och jag hamnade i en mindre grupp med killar/herrar som var snabba. Själv är jag ganska dålig på plattkörning och fick bita i för att hänga med. Tänkte att jag får vara glad om jag kan hänga med det gänget i alla fall de första 2 milen. Jag lyckades dock klamra mig fast och till och med hjälpa till med att dra fram till de sista 10 km, då jag blev toktrött och fick släppa gruppen. Jag var riktigt stum i benen, inte så konstigt då jag inte sparade på krutet. Det gick så klart långsammare att köra själv, men jag hade gott om tid ned till 2:a dam, så nån minuts tapp spelade mindre roll. Jag var riktigt trött när jag rullade in över mållinjen, men det var en trötthet som mer liknar den efter xc eller cx lopp än långloppströtthet. När jag började tävla i Cross country var tävlingstiderna oftast över 2 timmar, bland upp emot 2.30. Nu är långloppen i Sverige ofta ungefär samma tid som XC-loppen var och XC-loppen är "bara" ca 1.30. På ett sätt gillar jag att långloppen är korta, då man inte behöver förbereda sig med exempelvis en massa mat på samma sätt som för ett lopp som tar 5 timmar. Jag hade ingen langning på tävlingen, men med några muggar vatten i depåerna räckte det med en stor och en liten flaska sportdryck (en stor i flaskhållaren och en liten i fickan).
Detta var premiärupplagan av 1572 Challenge och jag tycker att de gjort ett kanonjobb med att starta upp denna tävling! Det är en hel del att tänka på när man ska anordna ett långlopp för att allt ska klaffa. Loppet var väldigt snabbkört, stigarna var riktigt fina. Dessutom var det vätskedepåer nästan var 10:e km, vilket var bra en sån här varm dag, själv tog jag vatten och hällde på mig för att kyla ned mig på några av stationerna. Runt 350 kom till start i denna premiär och jag hoppas och tror att det kommer vara fler redan nästa år!
Grattis! Bra jobbat i värmen:-D
SvaraRaderaTack än en gång :)
Radera