onsdag 29 september 2010

Nej, än är det inte slut!

SM i Marathon 2010. foto: Jonas Gunnarsson, Kalas


Höstvilan börjar infinna sig för oss Mtb-are. Om man vill och orkar, kan man dock fortsätta att tävla långt in på hösten. Efter sommarens inte riktigt tillfredsställande resultat, var min tanke var att jag skulle lägga in en lite lugnare tränings/viloperiod efter långlopps-SM. Nu har planen ändrats. Markus lyckades bli utvald att delta i ett freerideläger, arrangerat av hjälmföretaget Urge, utanför st. Tropez veckan efter den stora cykelfestivalen i Frejus. Och då bestämde vi att jag lika gärna kunde köra detta avslutnings race ändå. Hade jag varit helt slut mentalt hade jag stått över, men jag är motiverad att köra ett race till! Efter den tävlingen ser jag fram emot en veckas (nästan) riktig semester i bergen ovan för rivieran. Akvarellblocket åker med!

Vi kommer också passa på att träffa goda vänner och ha mysigt. En cykelkompis, Sandra är bosatt där nere och har hjälpt oss att hitta boende. Tack för det!

Min säsong slutar alltså den 9 oktober. Eftersom cykelcrosssäsongen drar igång redan helgen efter, kommer jag att inte att köra då. Min plan är att komma in i matchen den 6-7e: november, då tävlingarna går i Borås och Göteborg. Jag har inte skaffat någon XC-hoj än, så det blir till att kasta sig in i det och hoppas att takterna från förra året sitter kvar!

måndag 27 september 2010

Rosa dygnet - cykla och stöd kampen mot bröstcancer

I helgen är det dags för Rosa dygnet, en manifestation för att samla in pengar till rosa bandet och kampen mot bröstcancer.
Passa på att kör ett spinningpass för någon av de duktiga instruktörerna som kör under dygnet, det kostar bara 100 kr per pass! Känner du inte för att cykla kan du passa på att gå på en föreläsning eller någon annan aktivitet. Det är fullt upp. Alla aktiviteter finner du här! >>
Om jag skulle rekommendera några pass särskilt skulle jag säga Therese (söndag 10-11) eller Magnus (lördag 19-20) eller varför inte Christer som tar vargtimmen(söndag 3-4)?

Själv kommer jag att köra på söndag morgon kl. 9-10 och det kommer att bli ett högintensivt pass inspirerat av den disciplin jag tävlar i mest, Cross Country. Räkna med full fart! För dem som vill kommer det också att finnas möjlighet att köra med ACTIVIO för att ni lättare ska kunna ligga på rätt intensitet. Vill ni boka mitt pass? Klicka här!

Passa också på att testa wattutmaninngen, cykla så länge som möjligt på samma effekt som proffsen i tour de france. Själv klarade jag av 2 minuter och 40 sekunder på 6w/kg förra året. Kommer jag förbättra det? Kommer någon att vara bättre? Aktivitus tar reda på svaret!

torsdag 23 september 2010

Den är till salu!

Visst är den fin! Intresserad? Läs mer här>>


tisdag 21 september 2010

Veckans pryl-lista

Jag gjorde ett ryck för att städa hemma. Till slut kom jag fram till en påse som åkt runt på diverse tävlingar i Sverige och i Europa och bestämde mig för att det var dags för att tömma den...


Påsen innehöll följande dödsviktiga saker:

1 par hörlurar till mobilen.
1 st 25 öring. Dansk.
3(!) st multiverktyg, varav ett tillhör mtb-stjärnan Todd Wells.
1 vertyg med bara torx-nyckar i olika storlekar.
1 st cykellicens för 2010
2 Astmamedeciner
2 skivor mörkt bröd. Mycket torra.
3 kolsyrepatroner
1 par skoöverdrag från MAVIC, storlek 36
2 engångsförpackningar med ENERVIT R2
1 slang
1 st kork till enervitflaska
1 flaska billigt schampo inköpt i Italien
1 SM silver
1 förpackning ENERVIT GT tabletter
2 förpacningar punkteringsskum
1 salva för eksem

3 energikakor från ENERVIT + 4 gels
1 par öronproppar
1 gult svettband från MAVIC
1st 6-pack 2 veckorslinser
1 st CUBE-skydd för chainsuck
Och en bit toalettpapper

Egentligen otroligt vad mycket bra saker det rymms i en sån där enervitpåse. Den var inte ens halvfull!

måndag 20 september 2010

Racer till salu!

Nu är det dags att sälja min fina racer för att kunna införskaffa en CX-hoj

söndag 19 september 2010

SM silver, pyspunka och nästan 2 x soppatorsk

SM i Långlopp avklarades i skogarna runt Hässleholm. För länge sedan ett tillhåll för snapphanarna, därav namnet Snapphaneturen. Ett till karaktären ovanligt långlopp, mer som ett megalångt XC-lopp med en bana mestadels innehållande fina singeltrails som dessutom körs 2 gånger. Efter några dagars regnande befarade jag att det skulle vara jättelerigt, så hjulen med de mönstrade däcken åkte på, men det visade sig inte vara så allvarligt.

Efter en natt på ett trevligt Bed and breakfast i centrala Hässleholm drog jag ut till tävlingsområdet. Det var rätt kyligt med tydliga höstvindar. Starten gick vid 11-tiden. Första varvet gick tungt och jag hade svårt att komma igång ordentligt, benen och andningen protesterade en del, men efterhand lossnade det och jag började köra om folk. En bit in på andra varvet fick jag veta att det bara var ca 1.30 upp till ledande Emmy, vilket fick mig att försöka bita i lite extra. Är man trött kan man lätt tappa den tiden på ett långlopp och är man pigg på slutet kan man plocka motsvarande tid. När jag drog på visade sig att jag var rätt trött dock. Emmy hade också fått reda på att jag närmade mig och lagt på en rem. Krafterna tröt och jag var inte långt ifrån "soppatorsk". Mot slutet tyckte jag att det började kännas lite väl svajigt och trögt och märkte att luften i bakhjulet börjat sina i form av en pyspunka. Hoppades på att det skulle hålla in i mål och trampade på. Sista kilometern fläskade däcket rejält så det var lite läskigt, men jag lyckades rulla i mål i alla fall. Kul med SM silver efter en svajig säsong, men man undrar ju var alla cykeltjejer är? Jag vet att vi inte är så många, men just nu känns trenden väldigt nedåtgående (många i D 30 och D 40 skulle utan vidare köra i vår klass och ha chans på medalj). Vi behöver få fler tjejer att börja cykla och tävla och fortsätta med det, inte bara unga utan även äldre. Mer om dessa funderingar en annan gång.
Efter racet blev det hemfärd och jag räddades av en påse godis från Kalas-Jonas, som också langade lite sportdryck. På hemvägen lyckades jag också få in ytterligare en "nästan soppatorsk", denna gång drabbade den bilen. Jag har en omedveten förmåga att lyckas köra bilen på benisnångorna in till tankstationen. Det fungerade den här gången också!

När jag kom hem blev det till att hänga med Mackan till vallokalen. Själv har jag redan röstat och tycker det är viktigt att man gör det. Inte alla människor i världen har den möjligheten. Jag har själv valt ett parti, men tycker i princip att de flesta av partierna är ok att rösta på. Att rösta på ett parti som har främlingsfientliga åsikter är dock inte ok tycker jag! Skrämmande var ordet.

torsdag 16 september 2010

Tillåt mig att presentera...

SNABELTUTEN! Olja på duk 2009-2010.

Kommer jag någonsin bli vuxen?!!

onsdag 15 september 2010

Jag är ju ingen talare…

Igår var jag på ett viktigt möte och skulle presentera ett förslag som kanske kan bli ett jobb. Egentligen är sådana situationer långt utanför det som populärt kallas den personliga komfortzonen för min del. Inte för att jag är särskilt nervös, utan för att det känns som om jag bara står och svamlar utan att säga något, förklarar skeenden och lösningar i fel ordning, använder fel ord, upprepar mig, kan inte förklara hur A och B är tänkta att hänga ihop och glömmer ungefär hälften av det jag skulle säga.

Att visa upp det jag har skapat för andra, är något som ofta känns jobbigt, oavsett vilket medium jag jobbat i. Varför? Jo, för att jag tror att någon ska säga: ”vad fan är det här för skit?” Hittills har det dock aldrig hänt att någon sagt att det varit skit. Ändå finns det där. Tvivlet.

Eftersom jag varit spinninginstruktör i ca 10 år och även lärt människor hur man tränar styrketräning borde jag vara van och inte tycka att en sån här presentation är obekväm. På spinningcyklen är dock situationen en annan där jag känner mig hyfsat bekväm, oavsett om det är 10 30 eller 60 personer som sitter där och cyklar precis som jag säger. Kanske för att man får hjälp av musiken, eller för att man använder kroppen mer än talet. Eller en kombination av de båda.
Egentligen är jag ganska blyg och inte särskilt verbal och tänker mångdubbelt mer än jag pratar. När det gäller människor jag känner väl och litar på är det inga problem, då kan jagh prata och svamla hur mycket som helst. Värre är det med personer jag inte känner, eller bara känner lite. Ofta drar mig för är att ringa och be om hjälp eller fråga om något viktigt. Jag föredrar att skicka mail eller SMS. Ringa är för mig värre en ett personligt möte och ibland kan det ta dagar för mig att lyfta på luren och avklara det där viktiga samtalet som i efterhand oftast inte var obehagligt för fem öre.

Fast kanske är det positivt med tvivlet eftersom det alltid finns en strävan och vilja att göra något lite bättre. Att göra något med lite vånda känns i alla fall bra efterråt!

måndag 13 september 2010

Shimano Liga

foto: mbaeck.dk
Det blev en 2:a plats i söndagens race och lite fina UCI-poäng som "belöning". Jag får vara nöjd eftersom formen är på den nivån just nu. Tävlingen gick i Rold Skov, ett fint skogsområde och banan de hade fått till var fantastisk. ca 220 höjdmeters klättring per varv, fina klättingar och utförslöpor. Jag har sagt det förut, danskarna kan verkligen konsten att hitta riktigt tuffa stigningar till sina banor, trots sitt rätt platta land!
Själv drog jag medvetet på i ett lite för hårt tempo i början och ledde i ca 1,5 varv. Gött att känna lite på farten och mjölksyran! Sen belv jag trött och ikappåkt av en norsk tjej som jag inte orkade hänga på utan fick slita för att behålla hyfsad fart de två sista varven och behöll min andra plats in i mål. Som pris fick jag också en jättefin vinterjacka från Salomon, men den fick jag skänka till pappa, eftersom den var i storlek Large.

Nu är jag hemma igen och i morgon är det dags för ett viktigt, ett mycket viktigt möte. Kan inte säga mer nu...

lördag 11 september 2010

Österlensk sensommar!

Lite bilder från Vallby, Österlen där mor och far bor. Sensomrarna är särskilt mysiga, med alla fruktträd som allt id är överfulla med frukt! Mycket äppelmos blir det...

Trädgårdens äppelstolthet. Precis som i reklamen, fast äkta och obesprutat!


Plommon finns så mycket att man omöjligt kan plocka.


Kronärtskocka! En favorit i grönsakslandet



Ingången blockeras av blå vindruvor. Färdiga inom några veckor. Bästa platsen i trädgården, i lä för den mesta av vinden.

Själv har jag dock lämnat paradiset för att tävla i Dannmark. Bor på ett bed and breakfast mitt ute på landet, i ett landskap som lika gärna skulle kunna vara österlen. Det är fint, luktar koskit och är förundrandsvärt tyst. Äntligen kan man höra vad man tänker...

I morgon blir det sista deltävlingen av Shimanoliga, den danska XC-cupen. Tyvärr har jag missat alla tidigare tävlingar, men det ska bli kul att räjsa ändå.

Nu är det god natt!

måndag 6 september 2010

Bockstenshelg och landkrabba

I helgen var det dags för Bockstensturen, enligt mig det bästa långloppsevenemanget (ok, jag är lite partisk, då jag ju tävlar för Varbergs mtb men det får ni leva med).

För ovanlighetens skull åkte Markus och jag ned redan dagen innan, eftersom markus skulle jobba med service på Fox gafflar. En bra service för alla åkare som kunde lämna in gaffeln för gratis genomgång innan tävlingen! Vi bodde på "Hotell Gästis", något jag bokade för att det helt enkelt kom upp när jag sökte på google och som visade sig bli en annorulnda hotellupplevelse. Jag kan verkligen rekommendera det, jag har bott på många hotell de senaste åren och det här stack verkligen ut, på ett positivit sätt! Rätt gott att bo 500 meter från starten och kunna sova
nån timma extra på morgonen i alla fall!

Jag hade ett klart mål med tävlingen i lördags, det var att köra i ett hyfsat jämt tempo och inte tokdö efter halva loppet, placeringen var inte så viktig denna gång. Jag kom iväg hyfsat i starten i alla fall, det gick som vanligt mycket fort, men jag orkade hänga mig kvar i klungan. Efter första 15 km visade klockan 25 minuters åktid och det var en jäkla tur att jag bytt mina framklingor från 39-26 till 42-28, annars hade jag inte hängt med länge!

När vi närmade oss Åkulla drog jag ned lite på tempot, då jag tyckte att det började kännas segt. Jag ville inte vägga denna gång! Jag hade 4 tjejer framför mig, men hade ingen anning om hur nära eller långt ifrån de var. Efter ungefär 50 km tyckte jag ialla fall att kroppen känndes bra och försökte dra på lite mer. Det visade sig fungera och jag började plocka placeringar igen. Plötsligt ser jag Martina skymta framför och fokuserar på att komma ikapp. Tyvärr valde hon att kliva av precis då, så jag kör med några killar istället, varav en visar sig vara en av de killarna jag körde med i Kungsbacka gran Fondo för två veckor sedan. Lite lustigt!

Jag hade tur som hamnade i en liten grupp lagom tills vi kom ut på de öppna fälten. med 20km kvar får jag veta att trejde tjej är "ganska nära", vilket kan betyda allt från ungefär 4 minuter till 30 sekunder, jag ser henne i alla fall inte då.
Vi tuggar på och jag hänger med mitt gäng fram till det är ungefär 7 km kvar, då jag känner att jag inte riktigt orkar. Tuggar på själv, med Markus från Kvänum på hjul och ser Ivanda, 3-dje tjej långt där frame, när det är ca 2 km kvar till mål. Jag jagar, men hinner inte, mål är jag bara 16 sekunder efter...Det hade varit så skönt med en pallplats! Är dock nöjd med loppet som sådant, även om jag var väldigt långt efter första och andra tjej. Det var bra för självförtroendet att få plocka placeringar istället för att bli ifrånåkt och det var det som var grejen denna gång. Farten kommer, jag lovar.



Henry Lloydjacka

....och seglarskor.

På söndagen tog vi Markus lilla båt ut till Styrsö för att kolla lite. En av mina favoritöar. Problemet är att jag är en landkrabba. Eller, jag gillar havet, men jag behöver nödvändigtvis vara PÅ havet. Markus är uppväxt med båtar och jag är lite anti mot själva båtlivet, även om det är kul att ge sig ut på havet ibland. Jag har en ytterst fördomsfull syn på båtlivet och hur en båtmänniska ser ut, och jag försöker alltid att visa att den är sann. Oftast blir bilden verifierad. Denna gång räknade jag seglarskor och Henry Lloydjackor, och såg ca 4 par seglarskor, vilket var förvånansvärt lite. När det gäller Henry Lloyd tappade jag räkningen redan efter 10 minuter. Helt klart är att det finns tydliga stilmarkörer inom båtlivet! Att bara glömma att ta in fendrarna när man är ute och åker är att visa att man inte har koll. Själv var jag såklart helute även i denna kultur och kallade tamp för snöre, sjökort för karta, lägga till för parkera, för för fram och akter för bak. Helt omöjlig med andra ord.

Nåväl när vi kom in på fast mark drog vi ut på cykeln en sväng och körde lite "urban ride" som Markus kallade det. Det kändes tryggare. Vi hann även med en test av det så kallade Bullspåret, vilket var fina grejer!

En härlig helg med andra ord!

torsdag 2 september 2010

Töntarna!

Här testar vi den inbyggda webbkameran på min nya dator. Ibland är vi otroligt lättroade Markus och jag..

Bergakungen!

Här kommer lite bilder från gårdagens Bergakungstempo! Sträckan GLTK-Delsjömasten avverkades!

Alla foton är av Christer Hedberg som fick rejäl motion av allt springande efter cyklisterna i backen. Fler fina foton finns på Christers sida



Allt har sin baksida. Så även jag. Tiden blev 5.15 vilket var 17 sekunder bättre än förra året. Då körde jag med mountainbike. Det borde gå att plocka några sekunder till med landsvägscykeln.

Så här trött blir man..

Mackan. Mest glad för att han slog mig med ca 7 sekunder.