torsdag 24 januari 2019

Försenad RR- från Varberg.


Jahapp. Hade ett halvfärdigt inlägg om CX SM i Varberg som blev liggande. Dags att ta tag i det nu och skriva klart.
Det blev en ganska väntad 2:a plats för min del. Under andra omständigheter hade jag varit missnöjd över att förlora mästartröjan, men under nuvarande omständigheter kan jag inte vara annat än jättenöjd.
Jag hade behövt vara i mitt livs form och 100% rätt förberedd för att kunna konkurrera om guldet, särskilt som banan var bitvis mycket snabbkörd. Men till årets SM hade jag inte förberett mig på det sätt jag hade behövt. Det beror inte på lathet, slapphet eller okunskap, utan på att jag, på grund av min skada i hamstring varit tvungen att undvika den typ av träning jag behövt genomföra för att bli mitt snabbaste jag. Mitt fokus har istället varit på att få kontroll på problemen vid  hamstringsfästet, som ju blev värre efter den lyckade tävlingen i Xativa i december. Planen var att köra hård och mer explosiv träning, liksom cyclocrossspecifik träning efter det racet fram till SM, men istället fick jag plocka bort all form av explosiv träning och den mesta cx-träningen, som tex trappträning, av- och påhopp och starter. Istället har jag fokuserat på lugnare pass i skogen och lite VO2 max intervaller, samt rehabövningar. Detta har gjort hamstring bättre och i körbart skick.
Man vill ju inte missa ett SM som ens hemmaklubb arrangerar, så valet att starta utan optimala förberedelser var det aldrig någon tvekan om.

Så här nästan två veckor efter tävlingen, känner jag mig snarare lite bortskämd och skäms lite. Att kunna knipa ett silver trots förberedelserna. Det borde inte funka. Jag får ofta höra att erfarenhet har stor betydelse i cykling, men kondition och framför allt snabbhet är faktiskt färskvara och jag som inte är naturligt snabb behöver köra detta för att bibehålla det jag har.   

Fick mycket stöd och hejarop efter banan, så det var svårt att inte åka med ett leende trots att tog i allt vad jag hade. Det var roligt att köra, banan var varierad och regnet gjorde att den blev mindre snabbkörd och lite mer teknisk. Jag vill passa på att tacka klubbarna i Varberg, som gick ihop för att arrangera SM i år och som gjorde det med bravur. Det kändes nästan som på Bockstensturen, den positiva välkomnande känslan. Trots iskalla vindar och regn.

Efter SM har jag tränat lugnt och inte så strukturerat, men det har även blivit en hel del träning. Som tur är har jag fått kontroll på hamstringskadan igen. Har fått lite tips på hur jag ska träna den från olika håll och ska testa det från och med nästa vecka. Det är två helt nya grejer för mig, så det ska bli spännande och se hur senan reagerar. Hoppas kunna åka lite skidor också, man får passa på när det går.