måndag 29 juli 2013

Engelbrektsturen -hot, hot!


 Bild från igår. Man kör väl neddraget a´la USA Gary Fisher Team syle!. Fler fantastiska bilder hittar du hos Jessica Claren !

Igår blev det ett varmt och kvavt Enegelbrektslopp. För mig var det första gången jag körde detta lopp och det är ju alltid kul att köra något nytt. Rykten som gick var att det var ett supersnabbt lopp med nästan bara grusväg. Just sådana lopp är kanske inte min starka sida, men jag ville ändå köra åtminstone ett långlopp innan Långlopps SM och det är ju alltid bra att träna på farten. Men som tur var hade de i år lagt in lite mer stigar och endurospår. 

Jag tänkte att Norberg, där är det väl tyst och lugnt, men så fel jag hade! Det var nämligen inte bara cykellopp, utan även Norbergsfestivalen, en Elektronisk Musikfestival. Hade säkert gillat det som spelades på festivalen, då jag gillar elektronisk musik, men liggandes i en husbil kl 1-2 på natten innan en tävling kändes det inte helt lyckat. Det blev inte många timmars sömn för min del. Man kunde ju kanske fundera på att lägga dessa två för sig mycket roliga händelser på olika helger?

Men det gick ju ändå ok på tävlingen: 
Vi hade precis kommit iväg och fått upp hög fart då jag hör ett brak framför mig och ser cyklister ramla i en hög precis framför mitt hjul. Det var bland annat Jennie Stenerhag som fått en kraschande cyklist över sig. Jag klarade mig precis, men tappade kollen på framförvarande Emmy Thelberg och Hanna Bergman. Man vill ju gärna ha lite koll på de som är framför, men nu gick det inte. Svårt att hitta flyt i början, efter första partiet på den smala grusvägen gick det vansinnigt fort på grusvägarna och vansinnigt långsamt i skogen. Till slut hittade jag några jag kunde hänga på. Bitvis gick det väldigt långsamt i gruppen då ingen ville dra. Själv drog jag en del, men försökte hålla mig lite lugn. Hade ingen aning om var Emmy och Hanna befann sig tidsmässigt, men plötsligt kom jag ifatt Hanna ståendes vid sidan av vägen, mekandes med punktering. 

Främsta målet var att hålla jämt tempo och försöka spara lite till på slutet, när mina krafter tryter brukar de göra de ordentligt, men den här gången lyckades jag spara på dem och hade faktiskt bra fart sista 15km in mot mål. 

Höll 2:a platsen, men båda Falutjejerna Hanna och Jenny måste ha gjort kanonlopp bakom, då de inte var många minuter efter mig, trots deras strul.   

Sen är det där med värmen. Oftast klarar jag av värme upp till 25-27 grader utan problem, men ibland har det hänt att jag haft problem även vid runt 25 graders värme och upplevt den som påfrestande. Beror väl antagligen lite på dagsform och förberedelser. På gårdagens lopp tyckte jag att det var väldigt varmt, men inte olidligt. Såg en del mörka mål och hoppades och längtade efter regn, för att det skulle ge avkylning, mindre damm och lite mer sugand underlag. Men det kom inget och i mål hällde jag säkert 5 muggar vatten över mig istället, det var nog det skönaste på hela loppet!

Är mest nöjd över att jag inte kroknade, sen borde jag ju jobba lite på plattkörningen. 

  

torsdag 25 juli 2013

4kg, 4 reps och fullt hus.

Ner på gymet idag. Första ordentliga gym-passet på hela sommaren. Kroppen har sina små skavanker och om de inte får sitt i form av styrke- och rehabträning börjar de till slut protestera. Så det gäller att försöka hänga i även med gymträningen året om och nu har jag slarvar lite.   
Jag var ganska svag, främst på grund av vårens fraktur inte tillåtit någon form av tyngre träning där armar används. Innan skadan var jag hyfsad på tex. armhävningar. Nu klarade jag 4 st halva i tre set och då en anpassad variant för handlederna på en "soft step" (med runda sidan ned).Dessutom typ 4 kg/hantel i bicepscurl. Kändes lite klent, men det blir nog bättre. Målet är att kunna göra ordentliga "riktiga" armhävningar, minst 10x3 och att kunna stå på händer. Idag är detta omöjligt på grund av smärta då handen flexas i tillräckligt läge för att handstående ska vara möjligt. Med lite mer rörlighetsträning tror jag dock att det kommer att funka. 

Hemma är var det idag fullt upp när Gurra och syrran kom på besök. Ingen kan greja som Gurra. Inte ens jag. 

söndag 21 juli 2013

SM i Södertälje, kaninsafari och Förö.

Jag poserar framför den minimala stugan vi bodde i.


Det blev en 4:e plats på gårdagens SM i Södertälje, något jag är rätt besviken över faktiskt. Loppet i sig var egentligen inte dåligt från min sida, men alla som varit med om samma sak förstår ju hur surt det kan kännas. Jag låg länge 3:a och det kändes bra även om det givetvis var kämpigt. Tyckte jag höll ihop det bra, trots problem med en ihopsäckande gaffel som bottnade i utförskörningarna de sista 3 varven. Ut på sista varvet var jag rejält trött, men trodde jag hade en tillräckligt stor lucka till jagande Angelica. Hon måste dock fått superkrafter och turbofart, eftersom hon helt plötsligt var uppe strax bakom mig. När hon gick om hade jag inget att svara med, benen var för stumma helt enkelt. En enkel analys av pulsklockan efteråt visade en maxpuls på 101% a den gamla, så körde hårt gjorde jag nog i alla fall.
Man brukar ju i idrottsarrangemang ofta säga att har man bara gjort sitt bästa så ska man vara nöjd, oavsett resultat. Det kanske stämmer, men för en som kommit 4:a men som legat 3:a större delen av loppet, kan det lätt låta lite klyschigt. Värre saker än 4:e platser har inträffat, men just där och då är det trist, man är ju tävlingsmänniska.

Å andra sidan, om man ska se det hela positivt, är jag otroligt glad och tacksam över att jag överhuvudtaget kan vara med att kriga om medaljer på detta SM. För bara några månader sen, när handleden var inpackad i gips var detta inte alls någon självklarhet. det var en komplicerad fraktur som krävde titanplatta och 9 skruvar för att lappas ihop och det var inte alls säkert att det skulle fungera att cykla skakiga XC-lopp med den handleden. Den är inte 100% bra än, men kan man cykla så som jag gör är det bättre än väntat.

Här är en kort film från SM (av Anders Olsson) på mig och Angelica på ett av de roligaste partierna på banan. Och det ser ju faktiskt ut som vi kör riktigt snabbt!



Efter tävlingen var det dax att ordna med logistiken hem till Göteborg. Bilen stod ju tryggt på verkstan i Södertälje och var inte lagad, så första tanken var att ta tåget till Götet. Detta hade dock blivit problematiskt, då man inte får ta cykeln på tåget och min cykel behövde följa med och få en lagad gaffel.
Peter och Jessica på Allebike blev vår stora räddning! Vi fick åka med dem hela vägen till Göteborg och cykeln fick hänga med till Alingsås. Supertack för detta! Nu återstår bara problemet för mig att ta mig upp till Norberg på lördag och hämta min bil som Christian och Eva-Lena kör upp dit OM den nu kan bli lagad tills dess. Låter det krångligt? Det är det också!

Idag har Mackan och jag roat oss med kaninsafari. Vi såg nämligen en massa kaniner på en gräsplätt i infarten till Göteborg i går kväll. Så vi var ju tvungna att åka dit och titta. Vi såg 2 kaniner som snabbt rusade in i en buske och en överkörd, platt kanin. Ganska misslyckad safari alltså.

På vägen tillbaka körde vi längs "suckarnas kaj". Det pratas om att det ska saneras här, men jag tycker dock att de som bor i båtarna här gott kan få bo kvar. Alla måste ju inte vara och leva precis som alla andra.

Efter det blev det båt ut till Stora Förö för lite sol och bad. Eller Markus bad och jag sol. Jag vägrar fortfarande envist att använda alla former av båttermer till Mackans stora besvikelse. Snart ska jag nog lägga ut en liten parlör till båtfolket över vad det heter "egentligen" på bloggen.

Visst är jag krallig? "Krabban" är min bästa!


 Mackan sov hellre...
 

fredag 19 juli 2013

SM i Södertälje i morgon!

I morgon är det dax för SM i XCO i Södertälje. Mackan och jag är inkvarterade i typ värdens minsta stuga på en camping. Hade en bild på den, men min telefon är död och laddaren är hemma, så jag kan tyvärr inte lägga ut något bildbevis. Jag har alltid trott att grejen med camping är att det ska vara hyfsat billigt, men jag har nog blivit väldigt bortskämd med billiga och bra boenden i Europa. Stugan här är på max 10kvm, har ingen toalett/dush och inget vatten. Den här helt ok att bo i, men kostar på tok för mycket om man ser på vad man får. I Italien bodde jag för under halva priset/natt i en gigantisk lägenhet med allt man behövde +cykelförråd och slutstädning. Här känns det som om man vill suga ut besökarna på så mycket som möjligt. 5 kr kostar det att duscha 3 minuter med.

Nog om det. Vi testkörde banan några varv och banan kan beskrivas som väldigt snabbkörd, inte så teknisk men med kurvor som gör att det blir svårt och löst när man åker fort. Jag hade hoppats på en lite mer krävande banan och hade hört att det skulle vara "massor" av "branta" backar, så jag blev lite besviken. Kan man köra hela varvet utan att gå ned på lilla klingan fram är det inte branta backar, anser jag. Jobbigt kommer det nog att bli ändå, då det blir väldigt intensivt. Hoppas lite på att det ska regna, men det kommer det inte att göra. Det ska bli jättekul att köra i alla fall.

En riktigt tråkig grej hände dock strax innan jag och Mackan gav oss ut och tränade. Någon eller några som haft rejäl otur när den eller de tänkt hade dragit ståltråd på banan, så att min gode vän Anna vurpade ordentligt. Vad är det för nötter som gör så?? Det var illa nog, men hade ju kunnat gå ännu värre.

En annan grej som hände när vi skulle hämta min nummerlapp var att bilen helt plötsligt vägrade att starta. Som tur var ingår det bra assistans i bilen, men det stora problemet är att det var fredagkväll. Bilen hämtades av bärgare och kördes till verkstad och vi fick en lånebil. Får se hur vi löser det. Det bor ju en hel del cyklister vid Campingen så det löser sig nog inför SM i alla fall.

Ledsen bil. Ledsen tjej.

måndag 15 juli 2013

Nämen, det ser ju riktigt trevligt ut det här!


Hittade en film från etapploppet Beskidy MTB-trophy som jag och Mackan körde i slutet av maj. Så här när man ser filmen, ser det ju ut som ett riktig trevligt litet lopp, man blir rätt sugen på att köra igen. Helt otroligt hur fort det går att glömma hur jobbigt och slitigt det var både fysiskt och mentalt. Om ni tittar riktigt noga, ser ni att jag figurerar på 4 ställen i filmen.

Annars har de senaste dagarna mest bestått av jobb och träning. Gyllenetider i fredags, fotboll i lördags och idag 10 timmar på en helt slutsåld invigning av Gothia Cup. I morgon blir det ett monsterpass med 12 timmar på Dam -EM. Jag har som tur är tänkt att ta det lugnt med träningen dessa två dagar. Svårt att hinna med så långa pass.
Bild "snodd" av Jonas L Hoppas det var OK Jonas??

Igår hann jag även med att tävla i Mariestad. En för mig och många andra helt outforskad bana som ingick i Västgötacupen. Banan i sig var snabb och hade inte många höjdmeters klättring, men i stället en hel del sten och rötter. För min del passar det bättre med banor med mer klättring och lite mer tungkörd terräng, men jag tyckte det förvånansvärt bra ändå, förutom att jag åkte på en smygpunka redan i början på varv 2 av 4. Det gick ganska bra att köra ändå fram till sista varvet då det fläskade rejält i svängarna och jag fick lugna ned mig lite. Tappade en del tid på det, men fick ändå ett bra fartpass inför SM nästa helg. Vann gjorde Ann Berglund. 

  





fredag 12 juli 2013

Gyllene EM-Tider och härligt folk!

Det är lätt att blanda ihop alla evenemang i Göteborg för tillfället.
På nya Ullevi ska Gyllene Tider spela i kväll och på Gamla Ullevi (som egentligen är den nyaste, fast den heter Gamla Ullevi och den gamla heter Nya Ullevi...) är det Fotbolls EM. Dessutom är startar strax Ghotia Cup. Jag jobbar på alla dessa evenemang och då är det ju viktigt att komma till rätt arena på rätt dag, rätt tid och med rätt kläder osv. Egentligen är jag inte så överdrivet intresserad av vare sig fotboll eller Gyllene Tider, men tycker det är kul med stora evenemang med musik- och sportanknytning och framförallt kull att jobba på dem. (Och ett EM är ju alltid ett EM, men det är ju lite synd att finalen ska spelas i Stockholm).

Jag kom tillbaka från de höga bergen i onsdags förmiddag och har varit rätt trött efter det. 160 mil och 4 timmars sömn blev det på hemvägen, varav de första 10 milen gick i under 50km/timmen i snitt fart, på grund av slingriga vägar i kombination med bussar, husbilar och fransmän som körde i 30 på samma vägar. Som tur var visar sig Götet från sin bästa sida lagom till jag kommit hem. Svensk sommar är inte så dumt det heller.

Igår ägnade jag dagen till småfix som att tvätta, hämta ackreditering till EM, och titta på när min gaffel blev expertservad. Försökte nämligen få den servad i Livigno, men där kunde de uppenbarligen inte det, vilket är konstigt när det är så mycket cyklister där. Istället fick Lars på SRAM rycka in och låna Bikeplace:s verkstad och plocka isär den.

Mekaniker med kjol -gillas!

Lars och Jon i hårt arbete.

Dessutom vi träffade en annan riktig sköning på Cafe Kastello här om dagen. Han heter Oskar och han var på väg från Oslo till Afrika. Till fots. Han räknade med att det skulle ta ungefär ett halvår att gå den lilla nätta sträckan. Det kanske inte låter så farligt att gå, men det hela blir inte direkt enklare av att han bär en 20 kg tung ryggsäck med det nödvändigaste. Det är just sådana härliga människor man träffar på Kastello och det roligaste -alla pratar med alla och berättar om sina "egenheter" och utbyter erfarenheter. Det är därför jag gillar stället! Och just det,  Kaffet är fantastiskt med.. Läs mer här: https://www.facebook.com/kastello.se
Oskar. Läs hans blogg: http://oskargoestoafrica.wordpress.com/


torsdag 11 juli 2013

Finally!

Från: 
Till:

Till: 

Detta är verkligen en dröm för mig på olika nivåer. Att få designa färgsättningen på en ram precis som jag vill! Ungefär lika länge jag har cyklat har denna tanke funnits, men jag har inte riktigt vetat hur jag ska gå till väga eller egentligen inte ens vågat fråga någon som eventuellt skulle kunna veta hur man gör. Tack vare Allebike blev det möjligt. Det tog sin lilla tid att få ordning på desingen, men nu är de här. Ramarna med denna design finns i 10 exemplar, rammodellen är densamma som jag kör på, en Ipsum 29". För varje såld ram går 500 kr till välgörande ändamål, vilket också det är något jag alltid viljat göra! (återkommer med till vilket) Cykeln på bilden har rätt "maxad" utrustning och är superlätt och tyvärr inte min, men Allebike kan givetvis plocka ihop  en cykel med enklare spec. Är ni intresserade? Kontakta Allebike

Hur det blev just det här mönstret?? Jag blev förbannad. Förbannad kanske är att ta i förresten, men irriterad  kanske passar bättre. När nu fick de här "helt fria händerna" visade det sig att det minsann inte var så lätt att få fram något jag blev nöjd med. "To many options" helt enkelt. Inget blev bra och i ren frustration började jag plocka dessa figurer från en digital skiss jag gjort tidigare och sätta dem random på hela ramskissen. Efter denna halvt maniska figursättning" kom jag liksom igång och gjorde en del andra, helt annorlunda skisser efter det. Men av förslagen gillade jag denna bäst. Den är "bling-blingig" lite för mycket och inte riktigt seriös på något sätt. Men figurerna gör sig faktiskt riktigt bra på ramen. Så lite frustration och känslor kan vara bra ibland.    



söndag 7 juli 2013

Utför och uppför!

I förrgår var det en fantastiskt dag. Det var varmt och jag hyrde cykel, fullfacehjälm och skydd i Mottolino Bikepark. I paketet ingick några åk med en instruktör. Instruktören, en kort, satt Italienare med hett humör och sort hjärta. Riktigt vass utför var han med. Inte så konstigt då han byggt alla nedfarter i bikeparken och kände till varenda sten och rot.  

I liften upp frågade han lite om min cykelerfarenhet. Jag berättade lite och han sa- "du måste nu försöka glömma allt om hur du brukar köra". Ok tänkte jag. I will try! Ha började med att förklara "grundposition" saker som  att man ska stå men foten mitt på pedalen. Vi körde pedaler utan SPD. Sen körde vi början av den lättaste slingan. Jag tycker att han förklarade riktigt bra. Det är ju en sak att veta hur man ska göra för att åka fort. En helt annan sak är det att kunna förklara hur man gör för andra. Sen övade vi hopp. Ganska stora hopp, men i sammanhanget små hopp eftersom det finns gigantiska hopp i BikeParken. Efter kraschen har jag varit väldigt skraj för just hopp, så det var riktigt bra att öva det från grunden och bli korrigerad. Det svåraste tycker jag var att inte sitta fast i pedalerna som jag är van vid, det kändes som om jag skulle ramla av och jag halkade också en hel del på pedalerna.
Jag kan inte säga att jag var nån fantast, men det blev bättre och bättre och nu vet jag hur jag vad jag ska tänka på när jag tränar själv.
Vidare blev det kurvtagningsteknik och lite svårare nedfarter. Det gick faktiskt riktigt bra. Jag fick till och med ett extraåk med Instruktören då han blev sur på ett par andra killar som också skulle ha instruktion, men som inte lyssnade. För min del var det bra, då jag ju ville passa på att lära mig så mycket som möjligt, men tydligen var det vanligt att folk kom och spelade "allan".

En riktigt rolig dag i bikeparken. Jag åkte för det mesta och smålog i utförslöporna. Och så här glad var jag i liften:

Igår blev det istället en tur upp på en slingrig väg till ca 2600m ö havet. Där låg en liten sjö och en stuga för vandrare med sov och matlagningsmöjlighet. En hel del snö låg där, med då solen låg på så var det varmt i alla fall. Utför blev det riktigt trixigt och jag fick chans att öva på de knep jag lärt mig i Mottolino. Men det är  ju ganska stor skillnad att köra med en freeridecykel med massa dämpning och jättelåg sadel och jätteskivor till bromsar.



Idag blev det ett distanspass på mestadels asfalt men ca 2 timmar på grus och vandringsleder vid Alpe trela och Lagho di Cancano. Kändes bra. Kaffe o cola i Bormio och sen bar det upp till Passo del Foscagno ner till Trepalle, Passo di Eira och sen ner till Livigno. Turen tog runt 5 timmar.

Nu är det nog kaffedax igen!


torsdag 4 juli 2013

No Way -På riktigt!!

Det är dags för del två i seriern "hinder som kan dyka upp..." Här kommer den!

Det blir ju lätt att man tänker högt när man är lite fokuserad på att inte ramla ned.....
Förutom det har jag för fösta gången hört någon prata Rätromanska. Bara runt 60 000 talar detta språk i Schweiz och av dem har ca 35000 det som första språk. Jag stannade i ValMora för att fylla på med dricka och pigga upp mig med en kaffe. Jag tyckte att de pratade märkligt. I bland lät det som Italienska och ibland som grötigt Schweitsertyska. Så jag var tvungen att fråga vad det var för språk. Och då var det alltså Rätromanska.

Inte mycket mer än det. I morgon blir det nog träning i Bikeparken, då benen är lite sega. Inte för att det är vila att köra bikepark, men man slipper i alla fall trampa uppför.

onsdag 3 juli 2013

No Way...

Idag körde jag äntligen förbi mannen, legenden, myten Hans "No way" Ray! Hade det varit utför jag körde om honom hade det varit väldigt imponerande, men nu var det lite svagt uppför. Då Hans inte direkt skulle beskrivas som en liten och smidig kille, var omkörandet mer lite kuriosa än någon cykelmässig merit. Hade ju förstås önskat att han kunde lära mig lite av sina skills, men det vågade jag ju inte fråga så klart. Dessutom hade han redan ett helt gäng med cyklister efter sig som just köpt sig denna ära. 

Dagens tur bjöd annars på teknikintervaller med avslutande spurt, inte riktigt nöjd med dem men de gick i alla fall snabbare och snabbare. Helt klart var benen trötta efter gårdagens strapats som bland annat gick in i Schweiz ned mot Pochiavo och över Passo Viola och genom Val Viola. Världen kan verkligen vara vacker! Nästa gång jag spenderar min tid nere bland bergen skulle jag vilja bo en eller ett par nätter i någon av dessa små Rifugios som man stöter på långt uppe i bergen. All för att verkligen få njuta av lugnet och utsikten.  

Flaggan högt i Schweiz!

En Fantastisk liten stig. En gammal smuggelväg så man slipper köra genom tullen mellan Italien och Schweiz!

Fika. Inte världens billigaste fika i Schweiz kanske. Men jag var väl värd den :)

Kor. Överallt kor!
Allekorna. Se vad glada de blev när de fick se min cykel!
Jag. Något krispig efter 800 höjdmeters klättring upp till Alpe Campo.


I morgon hoppas jag att vädret ska vara lika fint som igår så jag kan klämma in ännu ett Långpass!

måndag 1 juli 2013

En smal liten rackare!



Det var bitvis lite smalt här.. Egentligen är det inte så farligt som det ser ut, det är bara det att GOPron på hjälmen hamnade lite för nedåtvinklad som överdriver "smalheten". Visst ser det mysigt ut? 2300m över havet. Räcken jobbar de inte med så mycket här om man säger så...

Annars, This is life!

Om nån nu undrar varför jag så gärna åker hit.