Druviencross -Formidable!

Foto: Tom Prenen

Det blev en 11:e plats i gårdagens race i Overisje. Druivencross är en rikg klassiker i Cyclocrosssammanhang och har körts med olika bansträckningar sedan 1960.  Banan var riktigt rolig, upp och ned hela tiden med några riktigt såphala kurvor och skråpartier. Fick en rätt kass start, men det var å andra sidan rätt lätt att passera i första klättringen på kullersten. Vissa cyklister längre bak i startfältet är verkligen heltokiga. Försöker köra förbi genom att putta folk av banan och köra om på de allra farligaste partierna på banan för att sedan ramla mitt framför en. Sådant händer i princip aldrig längre fram i fältet, där kör man tufft men snyggt i 99gånger av 100. 

Låg runt 15:e plats på första varvet och plockade sedan placeringar. Jagade tjejen som låg 10:a och var nästan ikapp när det var dags att gå i mål. 

Hade varit fint med ännu en 10:e plats, men år vara nöjd med 11:e platsen. Det var ungefär samma tjejer i toppen som i går, så det var ju i alla fall en liten förbättring. Jag har nu varit 10,11, 12 och 15 på denna nivå på tävling (C1) i Belgien, Nu hade det varit kul att komma in på en ensiffrig placering. Det får bli nästa mål!

Banan var som sagt riktigt bra, den innehöll ungefär allt man vill ha på en cyclocrossbana. Backar uppför och utför, hala gräskurvor, jord, sand, springbacke, snabb asfaltscykling och kullersten. Kan vara den bästa banan jag kört hittills i år. Det enda som saknades var något riktigt tungt lerparti. Enligt Sven Nys var den lättare än vanligt i år, intressant att höra vilka referenser de allra bästa cyklisterna har på vad som är en lätt eller svår bana. 

Hade det extra lyxigt denna tävlingsdag med  mek-killarna från BMC som tvättade min cykel både efter träningsvarven och efter racet. Dessutom fixade Ernst den bästa parkeringen och tog mina kläder i starten. Högklassigt!  Sen blev jag bjuden på soppa, dusch och chill hemma hos Christine Vardaros (som också var med i racet) och hennes man Jonas innan det var dags att åka till flygplatsen. Det är så kul när folk är hjälpsamma då man är ute och ska tävla ensam, man uppskattar det verkligen! 

Nu är det bara att ladda om och träna för nästa race som blir världscupen i Namur. Jag måste bland annat lämna in min kropp på service. Dels för att jag vaknade upp med nån form av låsning i nacken häromdagen och dels för att jag har en öm höft som spökat under rätt lång tid. Får vansinnigt ont när jag springer och går vilket man ju ofta får göra när man kör cyclocross (och annars med för den delen). Känner mig sned i kroppen helt enkelt. En kiropraktor är kanske det som ska letas upp..

Appro på rubriken så är detta en låt jag gillar. Stroame är från Bryssel och hur stor som helst i Belgien. Låten Fromidable är mer eller mindre sönderspelad i Belgisk radio, men hemma har det varit lugnare med den. En kontrast till låten Alors on danse som var stor i hela Europa typ 2010. Det här är så mycket bättre!