Silver och seger!

En helg fylld med cross här i Götet. Det är lyx med 5 minuters cykelväg till tävlingsbanan men lite typiskt man ändå behöver ta dit bilen för att få med alla grejor och inte minst ha nånstans att förvara grejorna medan man cyklar.

SM igår slutade med en 2:a plats. Låg ihop med Ida i nästan 3 varv, gjorde ett litet misstag och tappade kontakten. På gårdagens bana var det grymt svårt att jaga ikapp när man väl tappat och jag upplevde att det gick rysligt snabbt på de snabba partierna. Ledningen drygades ut och jag knep ett silver, ca 25 sekunder efter. På SM vill man ju vinna, men efter att silvret fått "sjunka in" lite har jag bestämt mig för att vara nöjd med det, åtminstone hyfsat nöjd. Kvällen avslutades med lite häng på Kastello. Det var nice!

Dagens race då? Vi var väl alla lite otaggade när vi vaknade i morse. Ett SM gör ju att man taggar till lite extra och då blir ju även urladdningen när det är klart ganska stor. Dessutom gråväder och snålblåst a la Göteborg, gjorde att sängen var extra skön och varm när man skulle gå upp.
Idag var banan vänd och utan trappa. Jag och alla med längd runt 160cm pustade väl ut, den är plågsam för oss med korta ben. Gräspartierna hade blivit uppkörda sen igår och på natten kom det lite regn. En Superklass-start på det med, så blev det riktigt fint.

Tyckte jag värmde upp dåligt, men fick ändå en mycket bättre start än i går, dessutom in på gräset tidigt, det var bra. Återigen fight med Ida från början. Men det var annorlunda idag, föret var tyngre och jag körde mer efter känsla istället för förnuft.
De flesta som tävlar har nog nåt liknande. Det är som två sidor av en själv i hjärnan som man måste hantera när man tävlar. Den ena, den förnuftiga, håller en tillbaka, och säger saker som: "håll igen, håll igen, Åsa, du måste spara dig, ligg kvar där du ligger, hon är starkare, kör försiktigt, bromsa, det är för hårt, du måste hålla hela vägen, benen är trötta" osv. Den andra, den känslomässiga säger något annat: "Kötta i leran, du är bra på det, kör på nu, allt du har nu, hårdare, bromsa inte, tag chansen, öka farten, skit i om det inte håller.."osv. Båda behövs, ibland är det bra att vara taktisk och avvaktande, men i mitt fall brukar det gå bättre om känslosidan får dominera. Känslosidan hos mig tänker inte på att man ska spara, den vill att man ska köra, ta chanser, risker och den skiter fullständigt i om det känns trött i benen, den kör bara.
Hur som helst, jag fick en liten lucka på varv 2 eller 3, minns inte så noga. Såg att jag drygade ut på vissa partier och tappade på andra, men lyckades hålla undan. Lite växelstrul gjorde att ledningen minskade ett tag, men man lurar sig lite när banan är kompakt. Det ser ut att vara nära bakåt men en massa svängar ska köras, vilket tar mer tid än man tror. Lyckades dock dryga ut ledningen in i mål och vann med ca 20 sekunder. Faktiskt så har jag aldrig vunnit på banorna i Göteborg men blivit 2:a ett antal gånger. Jag är glad att den sviten nu är bruten och att jag bevisat för mig själv att jag kan vinna även i Slottskogen.

En rolig avslutning på helgen. Hade jag fått välja dag att vinna på hade jag givetvis gjort det på lördagen så klart, ett SM-guld är ju ändå guld värt, å andra sidan är det ju inte helt fel att kunna vinna över en sån supertalang. Ida är en av de största talanger vi haft inom svensk cykel. Det ska bli roligt att följa Idas framfart på MTB och förhoppningsvis även på Cyclocross. Jag anar strordåd oavsett disciplin!  
 
Stort tack till alla som engagerat sig i GBG-crosshelgen och de som var ute och hejade längs med banan, Två kanonbanor och superevenemang. Tack även till Mackan för cykeltvättning mm. och inte minst Jesper Jeppman Andersson som lånade ut ett par X-kross till mig när jag sprungit hemifrån utan de jag lagt fram. En kille med resurser helt enkelt!
Tack även till Rideway för två supercyklar från Haibike, Kalas för kalasbra kläder, Cyclingservice för superkomponenter från SRAM, Pedros för superrengöring, Enervit för superenergi, Allebike för superstyre +sadel och supersupport i största allmänhet. X-kross för lysande imfri sikt och Polar för supertid. Karlssons cykel för hjälp med Dugastdäck, Jon på Bikeplace för supermek. Ni är bäst allihopa!    

Testingtime!

Gårdagens maxtest gick bra och visade att jag hade ganska bra flås, även om jag fick avbryta testet en ca 10 slag från maxpuls. Nu hänger ju inte allt på syreupptagningsförmågan, många andra parametrar spelar så klart in för att cykla fort, men det är ju ändå ett kvitto på att fysiken är ok. Efter testet fick jag äntligen en kopp kaffe, det var jag värd!

Resten av dagen ägnades åt jobb på Scandinavium.



Idag blev det några varv på de delar av CXSM banan som är "offentliga". Det är stort hemlighetsmakeri över exakt hur banan kommer att gå, så det kanske inte är 100% säkert att det kommer att se ut som i filmen. Jag filmade bara skogsdelen sen tog batteriet i GO-Pro:n slut, men då det är den som är det som jag tycker är roligast och finast på hela banan gjorde det inte så mycket. Banan är inte teknisk svår, förutom att det är massa kurvor man måste hålla koll så klart, men det är inget parti som man hajar till på och tänker "oj vad svårt". (förutom trappan som har lååånga steg). Jag som gillar misärförhållanden vill givetvis ha mer av allt som kan uppfattas som miserabelt. Mer lera, mer och längre backar mer halka utför och gärna lite snöblask med. Men överlag så kommer banan nog att bli bra och man kommer att bli trött av den. Största orosmomentet nu är att jag fortfarande har ont i ryggen inte så mycket när jag cyklar dock.  

Ni som ska köra eller titta på SM, ni vet väl att det är Afterbike på Kastello efteråt? Om ni går in här så ser ni när, var och hur!

Ryggknäckning och velande!

Vila idag och ett snabbfixat besök hos Kiropraktor. Kom ju hem i lördags natt, satte ihop cykeln söndag morgon och hann vara med lite på introcrossen. Kände mig överkörd av en ångvält efter hård tävling, resa, kånkande på cykelväska och några dagar med för lite sömn, men körde i alla fall 30 minuter halvhårt innan jag bestämde mig för att det fick vara nog. Man måste inte alltid plåga sig, bara för att man kan och alla andra gör det. Framför allt ryggen gjorde ont. Den har varit öm och blivit långsamt värre sen Koppenbergcross, då jag körde omkull. Så idag ringde jag till Kornbakk, en mycket bra kiropraktor på Danska Vägen och hade tur och fick komma dit en och en halv timme senare. Lite knak i ryggen och massage på de muskler som var spända omkring det ömma området.

Det där med att hitta en bra kiropraktor, naprapat eller osteopat kan vara knepigt. Har varit hos några som man fått lite "hokus-pokus"-känsla av och som haft teorier som låtit riktigt märkliga. Torbjörn Kronbakk är själv före detta elitidrottare och har ett antal OS och VM medaljer i sin sport brottning. Det känns som om han har koll på kroppen på ett bra sätt. Smakar det så kostar det dock, och jag behöver nog ett besök till för att få bort det ömma helt och det känns inte så bra för plånboken. Å andra sidan är det svårt att cykla med en ond rygg, så det är väl bara att bita i.
Just nu funderar jag fram- och tillbaka på om jag ska åka till England och köra världscupen + en tävling till där dagen efter eller inte.Jag har fixat boende hos min före detta Teamkamrat i GaryFisher-teamet, men sen är det ju flyg med två cyklar, bilhyra och inte minst, vänstertrafik. Det drar i väg och det planeras även för cross i jul i Belgien, så jag vet inte hur jag ska få ihop allt. Detta velandet, tänk om nån bara kunde bestämma och betala? Jag ger det några dagar till innan mitt beslut.

Hur som helst, det har regnat nästan hela dagen här i Göteborg. Vågar vi tro på en lercross i helgen?
Man blir lycklig av leriga tävlingar, beviset ser ni nedan från en tävling i Istanbul i februari med snö och lervälling på samma gång. Jag och Kajsa blev 1:a och 2:a - se var glada vi blev!

Imorgon ska jag upp och göra ett maxtest i ottan. Jag ska vara med i ett forskningsprojekt (mer om det någon annan gång) och de kom på att jag måste göra ett maxtest innan de gör de andra testerna och enda gången vi kunde klämma in denna vecka var imorgon morgon. Detta innebär att jag måste äta frukost redan 6.15 och ni som brukar läsa min blogg vet att jag har enormt svårt att komma upp så tidigt på morgonen. Jag har dock en strategi denna gång så jag ska slippa tänka. Jag lägger fram alla kläder som ska med, packar de saker som ska med och lägger till och med upp havregryn i en skål som bara kan tillsättas vatten till och värmas i mikron. Tänker att jag äter frukosten snabbt och går sedan och lägger mig en stund till innan jag åker till testet. Hoppas det fungerar och att jag inte försover mig.

Trötting i Lorsch!

Jag och Ignace fikar. Foto: Pontus Pumpen Johansson

Lite dåligt med uppdateringar från tävlingen, jag har helt enkelt inte haft tid. Nu är jag dock på väg hem och kan ta det lugnt igen. 

Banan i Tyska Lorcsh var snabb och platt. Första delen var på asfalt genom stan med en trappa i mitten, därefter gick banan över på mestadelsgräs. Hade det varit regn hade gräspartierna blivit snorhala och det hade blivit mycket löpning, men nu var det nästan helt torrt. Jag gillade andra halvan av banan mest, då den var lite mer teknisk och med kurvor, med det fanns inga svåra partier över huvudtaget.

Det var inte så många damer på startlinjen med de som var där var snabba. Tråkigt att inte fler länder skickar cyklister till ett EM. Belgien hade dock satsat stort och skickat 12juniorherrar, 12 u23herrar o och ganska många damer. Jag hade en rätt bra startposition, men kom inte väg bra alls i starten. Inget pang alls. I första tighta kurvan blev det lite stopp och gruff men inga större incidenter. Jag låg och jagade några jag brukar köra med på andra race, men hade problem att hålla mig kvar. När jag väl tappade kontakten orkade jag inte hämta igen det, hamnade i ingenmansland och blev kvar där resten av racet. Slutade på 16:e plats. Är inte nöjd med insatsen, hade högre förväntningar. Det gick helt ok i partierna med mycket kurvor, men på asfalten och de lättåktadelarna var jag helt lost och saknade det tryck i benen och den fart som behövdes. Antar att det bara är att ladda om och ta nya tag inför nästa helg och hoppas på lite lera. 

Nu åker jag hem och sover. Det har varit två tuffa, men roliga dagar med resa och tävling. Och tack Ignace och alla andra för supporten. Om jag orkar och cykeln kommer fram och jag orkar sätta ihop den, kör jag lite introcross i morgon, fast lugnt.  

Löpning och storbildsformat!

Lite hösttrött efter helgen, ryggen är öm, troligtvis efter någon av vurporna på Koppenbergcross. Gårdagen ägnades åt löpning och spinning. Det går ganska bra att springa nu tycker jag. Oftast blir det inte längre än 30 minuter, men det är ju bättre än de 10 jag klarade av i somras. Igår sprang jag till hoppbacken och sen löpning/gång/lufs uppför den 4 gånger. Den var väldigt hal efter allt regn, det hade behövts lite mer grovmönstrade skor, men det är ju bra träning ändå. På cyclocrosstävlingar i Belgien kan de vara så branta partier uppför på banorna och jag behöver öva mina kliv. När jag springer försöker jag springa så mycket bredvid asfalten som  möjligt, på gräs, grus eller det som finns vid sidan av vägen. Dels så funkar min kropp bättre då den får springa på mjukt underlag än på asfalt och dels så sker löpning i cyclocross inte på asfalt, utan i gegga, sand och uppför, så det är bra att träna på ojämnt underlag.

Förutom det har jag lite hemsidejobb och måleriprojekt på gång. Jag gillar att måla stora akvareller, den ovan är 70x100cm. Visst, det tar en faslig tid, men man får in många gubbar! Det kanske är som popkonstnären Andy Warhol hävdade, att effekten av ett motiv förstärks om det upprepas många gånger? Jag letar efter ännu större akvarellpapper, vet att man köpa en rulle på flera meter, det kanske får bli en sån? Problemet är att få plats. Jag behöver en lokal! Har även också sökt två jobb som inte har med vare sig cykling eller målning att göra. Tror inte jag fick något av det. 

Nån som vet nån som behöver nån som jag? Hör av er i så fall!    

Idag blir det lite sladd på crossen och ytterligare en spinningklass ikväll kvällen. Missar tyvärr kvällens crossträning igen men jobb går före. 

Segt i Zonhoven.

 Foto: The chainstay

Det här är cyclocross när den är i sitt esse! Helt otroligt med folk och det varma vädret gjorde väl sitt till för publiktillströmningen. Det är helt galet. En vän berättade förresten att Belgien fått bassning av UCI för att de har för många UCI-race och tvingats ha några helger med bara nationella tävlingar. Detta för att "tvinga" de Belgiska åkarna att åka utomlands och tävla andra internationella lopp. Ett högst angenämt problem i mina ögon.

När man tävlar själv finns det oftast väldigt lite tid att titta på några andra race. Man har helt enkelt fullt upp att fokusera på sitt och när man gått i mål är det mer fokus att återhämtningsrulla, hitta duschen, äta en smörgås och få ordning på sina grejer än att knö sig in i ett publikhav med ölstinna och pommesfritesdoftande åskådare. Men va, kanske nån tänker, kollar hon inte på Sven och gänget när de kör precis efter, hur kan hon ens tänka på att missa det? Jo, ibland kollar jag något varv, och då oftast det sista eftersom jag då hunnit duscha (som igår på Koppenbergcross), men då hamnar man oftast på något ställe som är bekvämt att ta sig till men kanske inte så spännande att stå och titta. Om det varit någon man kände på startlinjen hade det varit en annan sak och ibland har jag ju hjälpt till i materiaalpost och då är det ju en annan sak.

Foto: Knops Bart

Idag blev det tidig uppstigning innan Zonhoven. Bancheck strax efter 9 vilket är tidigt för min del som är seg på morgonen. Banan sandig och snustorr och supersnabb där det inte var sand.

Jag är inte så imponerad av mig själv idag. Starten var sådär, sandkörningen var riktigt kantig och långsam, jag hade dåligt flyt på många av sandpartierna och fick hoppa av i tid och otid. För att få till ett bra race på en sådan här bana måste man sätta de där sandpartierna, så är det. Slutade på en 17:e plats till slut.

Jag är dålig på att köra i sand och tränar det allt för sällan. Det är svårt att hitta liknande sand hemma, jag har verkligen letat. Den är antingen för grov eller för lös (dvs det blir inte spårigt när man kör) Dessutom är det bra att kunna öva i den utför med, då det är en speciell teknik att få till det. En beachvollybollplan räcker inte till då. Ska fortsätta och leta, det måste ju finnas något liknade nånstans i närheten av Göteborg. Man kanske behöver ett par sanddäck med? Alltså det här med cyclocross, vad grejer man behöver egentligen. Jag inser att det skulle behövas minst 3 hjulpar till och att jag lätt skulle ha användning för ytterligare en cykel. Och crossbyxor så klart.. 

Ju mer man kör i Belgien desto mer inser man vilken materialsport cyclocross är. Jag måste dock pointera att jag är oerhört nöjd med det material jag har. Cyklarna funkar kanon, hjulen och däcken likaså (förutom de senare på sand då). Att köra med singelklinga känns riktigt bra och hydrauliska skivor är ett riktigt lyft.  Kläder och glasögon som är snygga och funktionella! Dessutom fantastisk support från Ignace, en ovärderlig hjälp!

Jag är ändå rätt nöjd med helgen totalt sätt, då jag fått två rejäla genomkörare inför nästa helgs EM i Tyskland. Där går banan mestadels på gräs, det kanske är bra?     

Sommarvärme på Koppenberg!

Foto: Krist Vanmelle Fler bilder här!

Det är värmerekord för säsongen här i Belgien. Varmaste novemberdagen på över 100 år med 21 grader. Folk badar vid kusten och fikar i shorts och linne i städerna. Och så körs det cross också på och runt Koppenberg.
Körde ett testvarv efter nybörjarna och kunde konstatera att det var snorhalt i utförslöpan på skrå. Jag och tre andra åkare som körde efter mig sladdade omkull på exakt samma ställe, det måste sett roligt ut. Sen sladdade jag ytterligare en gång och höll på att bli överkörd av Kevin Pauvels, som skrattade (kul att man kan lyckas få den till synes allvarliga mannan att dra på munnen lite). Efter testvarvet bestämde jag mig för att starta med cykeln med rhinodäck. Det var inte så geggigt, mer än efter startrakan och där var det å andra sidan väldigt lerigt. Ni som såg streamen när herrarna körde, det ser inte så farligt ut det där partiet när de bästa tar sig igenom som om det var stenhårt. Jag kan säga att det gick knapt att cykla där. Under racet fick jag springa delar av det varje varv utom ett.

Under racet fick jag en halvbra start, men lyckades undvika några vurpor och låg med ganska bra ändå till slut. Banans karaktär gör att starten inte är avgörande, eftersom det långa stigningarna drar ut fältet snabbt och gör det lätt att komma om. Men man behöver ju inte lägga sig sist heller. Jag hamnade i en grupp om 4-5 cyklister och kände att jag var starkast uppför av dem, men fick bita på de snabba partierna. Försökte dra ifrån uppför och det lyckades ganska bra tills jag gick i backen på ett halt asfalt parti och fick "börja om igen". På näst sista varvet bytte jag till cykeln med de mer snabbrullade däcken och det första som hände var att jag vurpade på skråt. Låg 11:a men tappade tre placeringar på detta. Lyckades sedan plocka mig upp till en 13:e plats och höll undan in i mål.
Blev 12:a eller 13:e förra året med i Koppenberg, men i år var startfältet bättre tack vare prispengarna så det var nog ett litet bättre lopp än förra året. Ett bra race tycker jag om än inte fantastiskt. En topp 10 placering hade varit fint att få till.  

I morgon är det Zonhoven som ska köras. Alla jag pratat med säger att det är helt galet brant och svårt att köra i sandpartierna. Säger Belgarna att en bana är svår och brant så kan man lita på att den är det. Vädret spår lite regn men varmt. Det ska bli spännande, man är ju inte så van att köra sandbanor.