"Öka lite i taget..."

En successivt ökad längd på träningspassen är det som åtminstone jag brukar rekommendera när det gäller långpass. Långpassen för mig det senaste halvåret kan räknas på två händers fingrar tror jag. Sen CX-säsongen tog slut har det längsta passet på hojen varit runt 3,5 timmar, vilket i distanssammanhang är rätt kort enligt mitt sätt att se det. Eftersom jag ska köra etapplopp i mitten av maj tänkte jag att jag skulle försöka få in några längre pass för att inte vägga totalt efter första dagens första timme. Öka långsamt alltså. Så då var det ju en utmärkt idé att cykla till Allebike i Alingsås och hem igen för att hämta mitt pris som jag vann under deras mässa (en start i GBG-girot som Mackan ska få). Mackan hängde glatt på. I medvind längs, banvallen på asfalt, grus och skogsstig med trögrullade däck tog det, med lite felkörningar och kisspaus runt 2,5 timme. Åt ett håll alltså. En mugg kaffe slank ned på Allebike och sen åkte vi hem och fick en härlig motvind som blev hårdare ju närmare vi kom Götet och i Partille började det regna rätt friskt med. Trots det var vi hyfsat pigga, men tillbakavägen tog minst 20 min längre och klockan slutade därmed på runt 5.20. Jag lever tydligen inte som jag lär. Men jag måste säga att jag har varit oerhört mycket piggare nu jämfört hur jag var mellan de två senaste förkylningarna. 

Väl hemma blev det en hel del av den här: 

 Hemgjord tiramisu måste vara den optimala återhämtningsfödan. Innehåller mycket av både fett, kolhydrater och protein, Alla de ämnen som antingen är väldigt nyttiga eller oerhört ohälsosamma. Jag gissar på det förstämda. 

CSS-kod och gym-rekord!

Jag har jobbat en hel del med CSS på sistonde. För er som inte vet så kan det enklast förklaras som kod som styr hur tex. en hemsida ska se ut när det gäller färger, storlekar längder, bredder, typsnitt och annat. Nu är inte jag någon superexpert inom området, men vill nog påstå att jag kan det ganska bra. Kanske har det till och med blivit lite för mycket av varan på sista tiden.
Häromnatten sov jag dåligt, inget ovanligt i sig, men denna gång blev jag störd av snarkningar. Ofta lyckas jag hamna i nåt slags mellanläge mellan sömn och vaket tillstånd, där jag fortfarande drömmer, men ändå är medveten och hör vad som händer omkring. I drömmen försökte jag hitta ett sätt att med CSS få bort det där jobbiga snarkandet. Inget hjälpte dock. Så här i vaket tillstånd tänker jag mig att det skulle kunna se ut något i stil med:

#sovandesambo {
volume: silent !important;
}


Det var en bra dag på gymet igår allafall och ytterligare ett bevis på det jag skrev om häromdagen -att en veckas vila inte behöver göra en svag och långsam. Jag har ju mitt lilla personliga gymprojekt -att klara av 5 st pull-upps. Igår orkade jag med 4 stycken, från att tidigare enbart klarat 3 (och en halv om man ska vara petig). Känns bra, men det var verkligen på gränsen att det gick. Klenisen är inte längre lika klen helt enkelt! Nu gäller det att lägga manken till för att kunna pressa den där sista med..

Imorgon blir det skogscykling igen hoppas jag!

Bild från helgens träningstvävling foto: Allebike

Bättre än väntat.

Äntligen verkar förkylningen släppt taget om mig! Ok, jag hostar en del och får hostattack ibland på natten, men då jag har astma blir mina luftrör gärna irriterade i veckor efter en förkylning, så det är bara att hoppas att det också släpper snart. 

Igår körde jag första intervallpasset på en och en halv vecka och som mångårig uthållighetsnerd har man ju nånstans i bakhuvudet inpräntat att ofrivillig vila gör att all, ja precis All kondition och form försvinner omedelbart och att man får börja om från noll igen med att bygga upp sin fysik. Nu vet ju jag mycket väl att det inte alls är så, utan att man oftast inte tappar så mycket form på en veckas förkylning. Men de där tankarna finns ändå där och jag vet att andra som sysslar med uthållighetssport av olika slag har samma tankar. 

Hur som helst, faktum är att jag nästan kände mig starkare efter, än innan förkylningen och belastningen på Monarken visar att jag ligger kvar på ungefär samma nivå som innan, ja, kanske till och med lite bättre.

Kanske det var något skit som låg i kroppen mellan förkylningarna, vad vet jag? 

Idag blev det skogspass i regnet. Det var fantastiskt i Änggården, så regnet spelade ingen roll. Övade brant klättring (som jag inte klarat innan, men som idag klarades av), lite hopp och lite allmän stigkörning. Körde igenom vitsippedalen mellan Sahlgrenska och Botaniska hem (jag vet att man inte får cykla där..), här finns verkligen Göteborgs vackraste stigar så här års och om några dagar kommer alla vitsippor att stå i full blom. Missa inte! 

Nu hoppas jag att få träna utan missöden och infektioner ett tag, jag har nämligen blivit medlurad på en strapats i mitten av maj som behöver lite träning, i alla fall för mig som inte är distanstränad. Angelica  Edvardsson tyckte nämligen att jag skulle hänga med och köra det här: BEMC. 3-dagars UCI-tävling i Belgien. Många, mil, höjdmeter och poäng att kriga i och om. Jag är ju inte så värst svårövertalad när det gäller strapatser likt dessa, så jag bestämde mig snabbt för att hänga på. En snabb titt på herrarnas startlista får en lätt att tro att det är ett cyckelcrosslopp som går av stapeln. Kul att så många stora cx-stjärnor vill köra mtb under "off-season".Tyvärr innebär det att jag missar UCI-tävlingen i Vårgårda som går samma helg, men det kommer förhoppningsvis fler tillfällen att köra de racet. 

Skogscykling ftw!

Dagen har ägnats åt lite skogscykling med Catarina. Det var fint i Delsjöskogarna, ganska torrt trots gårdagens regn, men med sedvanliga surhål. Försökte köra lugnt, men det är ju svårt när det är kul. Catta visade en stig jag aldrig kört innan som var riktigt kul, alltid har hon nån halvhemlig stig man inte kört innan att ta till.

Dessutom gjorde vi en "bike-swap" så Catta fick testa hur det var att köra 29":s Allebike och jag fick återuppleva 26"ans värld. Det var grymt ovant med de små hjulen, men Allen höll på att bli kidnappad till Öjersjö. Att växla från 26" till 29" är uppenbarligen mycket enklare än tvärt om. Så jag tror att jag fortsätter med de stora hjulen.  

Ville inte sluta cykla trots tilltagande regn, men tvingade mig själv att åka hem då jag ville hålla igen lite efter sjukdom. Tror att om jag kör lite kortare och med lite lägre intensitet än vad jag egentligen vill, så blir det en bra nivå att komma igång på. Men o vad det svårt.  

"I körbart skick".

Foto: Allebike

I förmiddags bar det av upp till Allebike för att kolla in deras träningstävling. Dennis Wahlqvist hade fixat till en riktigt grym bana på runt 7 minuter för de snabbaste och en 80 höjdmeter per varv mer riktigt branta backar och mestadels smala stigar. För min del räckte det med ett uppvärmningsvarv och ett halvsnabbt varv. De andra körde 6 eller 7 varv. För mig räckte det fint för att känna att kroppen var i körbart skick, men kanske inte så mycket mer än så efter förkylningen. Mycket flås och mjölksyra för ingenting. Efter det blev vi guidade på en annan, ofärdig bana som passar dem som föredrar extrembranta klättringar och kluriga utförsköringar. Kommer bli mycket spännande hur den banan blir när den är klar. 

Även om kroppen idag med näppe nådde upp nivån körbart skick, var cykeln var däremot mycket mer än bara i körbart skick, den funkade kanonbra. Det är riktigt skönt att slippa låsa och låsa upp gaffeln hela tiden och dessutom bara behöva växla mer en hand. 

Resten av dagen blir lugn. Jag ska så (!!) lite tomater, kryddor och blommor. Man har väl gröna fingrar!

Stök & Bök.

Förra veckan skrev jag ju om att jag storstädat sovrummet. Plockat undan, dammat, dammsugit och skurat till och med under sängen. Riktigt fint blev det. Häromdagen när jag kom hem såg sovrummet ut så här: 

Alla grejer från köket i sovrummet. Och dessutom, nån dag senare såg köksväggen såg det ut så här: 

En överspacklad kökstut! Som tur var blev jag lovad att få rita på väggen igen när den målats om och köket fixats till, så man får väl lita på detta. Undrar vad jag ska rita då? En hel tutvärld kanske? Till Mackans stora förskräckelse. Mohaha..

Det har stökats och bökats en hel del här hemma de senaste dagarna, nytt tak har gjorts o köket (därav möbel och prylflytt). Dessutom utanför dörren i trapphuset revs det nyklinklade golvet upp, då mönstret blivit fel bara på vårt våningsplan. Ett jäkla liv helt enkelt. Inte helt lätt att sitta och koncentrera sig och jobba med hemsidor och målningar med detta liv, det är vid dessa tillfällen man verkligen önskade att man hade haft en lokal att hålla till i. Även om jag faktiskt trivs rätt bra med att jobba i soffan. Eller på balkongen med för den delen. 

Är fortfarande inte träningsfrisk och som tur var hittade vi en vikarie till dagens 2-timmars-spinning. Alltid ett orosmoment det här med att hitta vikarie till klasser, men i detta fall hade det varit riktigt dumt att köra klassen. 2-timmar högintensivt (jo även för instruktören), då vill man vara på topp både i kropp och knopp (snyggt rim). Det känns i alla fall lite bättre nu, men näsan är tät och jag blöder näsblod hela tiden, vilket jag oftast gör när jag är täppt i nosen. Hoppas på friskhet i helgen! Allebiken står och gnäggar i förrådet och vill ut i skogen.

Osamarbete..

Det råder just nu inte ett samarbete, utan ett osamarbete mellan mitt huvud och min kropp. Huvudet vill träna, hårt och mycket, men vill inte sova. Kroppen kontrar med halsont och snuva. Jag antar att det bara är att försöka få de två delarna att samarbeta igen, men det är svårt att sova när man inte somnar, även om man vill somna och följer alla tänkbara regler för att sova bra. Att straffa kroppen när den inte gör som man vill är inget jag tror på, däremot tyckts kroppen tycka att det är helt ok att straffa huvudet när det inte gör som kroppen vill. För att hjälpa kroppen testar jag att använda ColdZyme nån slags munspray som ska minska bakterierna i halsen (ungefär som whiskygurgling fast utan alkohol och den äckliga smaken). Har ingen aning om det hjälper, men det gör det i alla fall inte sämre. Då detta är tredje infektionen sen slutet av januari börjar man ju fundera vad som gått fel då jag brukar vara förkyld ungefär en gång om året. Slump eller orsak? Svårt att svara på.  Ja ja, en ny bild har i alla fall blivit klar, alltid nåt i denna lilla "misär".