Lektion 1: "bära cykel" Foto: Johan Stegfors, X-Kross
Jag måste att verkligen säga att jag gillar Lida Loop. Grymt fina stigar, bra evenemang, härlig stämning och trevliga männsikor. Blev dock idag åter en gång påmind om att kärleken inte är besvarad. Lida Loop gillar inte mig, han/hon/hen kan inte i ens tänka sig att vara kompis.
Vi var faktiskt kompisar för flera år sedan när loppet var nytt och jag lyckades få till några 2:a och 3:e platser. När jag sen förklarade att jag "ville mer", var det värstopp. De senaste åren har det alltid varit strul på detta långlopp, det har varit väggningar och punkteringar om vart annat.
Så i år var jag riktigt taggad när jag låg 2:a under en stor del av loppet. Det kändes ganska bra och framför allt var det breda styret riktigt najs på de tekniska och snabba partierna.
Någon kilometer innan andra langningen växlade jag och kedjan hoppade över största drevet bak och kilade fast sig mellan ekrarna och kassetten. Försökte dra för att få loss den, men insåg ganska snabbt att jag inte skulle klara det själv, den satt som berget.
Tänkte att de kunde hjälpa mig i tekniska zonen och tog cykeln och sprang/gick dit. Killarna där kunde inte heller få loss den "manuellt", så vi fick plocka bort kassetten för att få loss kedjan. Detta tog ju i tävlingssammanhang en evighet och när jag väl kom på cykeln, hade 2:a platsen förvandlats till en 5:e plats med många minuter upp till täten. Kedjan han fastna en gång till innan jag kom i mål och jag var givetvis arg som ett bi, frustrerad och besviken. Men så är det när man blir brädad av någon man tycker om.. Det gör ont, men det går över.
Vann gjorde Emmy som var stark, 2:a Ann och trea Angelica.
En liten tröst är att det fanns andra som fick bära cykel idag, som tex Juien Absalon på EM i Moskva. Kanske lite värre för honom:
Fick också bära...
Nu är det hemfärd, klassisk ihopbrytning och igenkomning. That is racing!
