Vilse i förorten och CX vinst!

En snabbvisit i X-krossmontern på mässan. Och där var ju jag redan!

Igår blev det en något stressig inledning på tävlingsförberedelserna. Kanske inte så mycket för min egen del som för Mackan som startade en timme innan mig, men det var jag som var den stressade (för att han blev sen till sin tävling), medan mackan var kolugn.

Vi var rätt trötta på söndagsmorgonen men kom ändå iväg som planerat. Jag ställde in GPS:n på det jag uppfattat som adressen till tävlingsplatsen. Det såg ut som om vi skulle komma i god tid till tävlingen och hinna rulla banan innan första start. Och så var vi framme vid adressen, men där fanns inte något som ens liknande en CX-bana, utan bara en massa hus. Fel adress, letade snabbt upp rätt adress, Vikingavägen 2, bara 5 km från där vi var, ingen fara på taket, gott om tid. Framme vid Vikingavägen, ingen bana där heller, konstigt, paniken växer, snart bara en timme innan start för Mackan. Mackan tar över GPS:en och ser att jag letat upp Vikingavägen i Upplands Väsby istället för Vikingavägen i Märsta, ca 20km bort... Jaha det var bara att vända och blåsa på, som tur var var det Mackan som körde. Kom fram ca 10 över 10. Mackan snabbt ombytt och hann tom köra ett varv på banan ca 20 innan sin start.
Själv hade jag lagt upp en speciell taktik för dagens race, eftersom jag trodde att det skulle bli en fight mot Angelica igen. Nu visade det sig att hon var snuvig och valde att stå över racet, så fick jag inte testa min taktik, synd. Det var ganska svårt att köra på max när man låg helt ensam i ledning, men jag gjorde mitt bästa och försökte jaga ikapp herrarna som startade 1 minut innan oss. Tyckte att halva banan var riktigt bra och andra halvan inte riktigt lika bra. Andra cyklister tyckte tvärt om, att andra halvan var bättre. Roligt att man kan tycka så olika!
Jag hade en ganska bra ledning när vi gick i mål och vann på runt 32 och en halv minut. Jag tycker att det ännu en gång blev ett varv för kort. Ett varv till hade blivit en vinnartid på strax under 41 minuter = perfekt längd.
Vi hann även med ett snabbesök på mässan, men vi hade behövt stanna där längre och prata med alla man känner. En timme är ingenting i mässsammanhang.

Jag är rätt urladdad efter helgen, men nu gäller det att snabbt bli pigg igen, för på onsdag åker jag och Fredrik Edin till Belgien och kör en deltävling Världscupen. Det har blivit en del manfall på grund av sjukdom och jobb, så nu har vi ett boende för 5-6 personer, trots att vi bara är 3. Så om nån vill åka dit och köra (anmälan går ut idag) eller heja, så kan ni hyra in er hos oss!

Vad det blir för tävlingar sen vet jag inte riktigt än, men det hade varit kul att köra i Belgien och Holland, där man har krävande banor, stenhårt motstånd och massor av publik. Det känns frustrerande när ekonomin är så begränsad, samtidigt som min motivation att tävla är så hög. En svår, men i cykelsammanhang, ack så vanlig ekvation att försöka lösa!