2:a på Långlopps SM i Hässleholm!

  Bild lånad från Jennie :)

Idag blev det till slut ett SM Silver i långlopp. Har ju tidigare talat mig varm för det här med bokskogar. 75 km i mer eller mindre bara bokskog, det är inte dumt det. I alla fall inte så länge man är hyfsat pigg.
Förra året klev jag av efter första varvet då jag var helt slut. Jag ville inte göra om misstaget i år igen och försökte att inte köra över min egen förmåga. När man inte kör så många långlopp är det dock svårt att avgöra vad som är över eller under ens förmåga. Gränsen kan vara hårfin och bero på dagsform mm.

Hur som helst, låg 4:a efter startloopen och såg att de tre Jennie, Emmy och Angelica låg i en grupp med några andra cyklister ca 20-30 sekunder framför. Efter ca 25-30 km var jag i kapp Angelica som hade släppt de två andra och jag gick förbi och drog ifrån henne. Kroppen kändes allt från dödstrött till rätt så pigg. Det är konstigt hur mycket olika saker man hinner tänka på under ett långlopp och hur tankarna kan svänga från superpositiva till tankar om hur förbaskat jobbigt det är att cykla. I alla fall för mig. Kanske det är för att distrahera sig själv. Jag var lite orolig för langningen, då jag inte hade någon som langade, utan istället använde "Langa-självstället" (en utmärkt uppfinning för övrigt) och alltså fick nöja mig med en langning. Jag tror det hade varit optimalt med två, men det fungerade hyfsat i alla fall. Efter ett tag såg jag att även Emmy hade släppt Jennie och att jag var nära. Avståndet var ganska konstant bra länge och till slut bestämde jag mig för att testa att jaga i kapp i motvinden. Hade krampkänning på insidan av båda benen, men tänkte att det får göra hur ont det vill, jag ska ikapp. Väl i kapp var det bara 6-7 km till mål.
Kämpade för att inte tappa fart och lyckades på något konstigt sätt bita mig kvar. Vid 3 km kvar kom den sista branta backen. Jag var riktigt trött i benen, men tänkte att det är nu eller aldrig. Så jag gjorde mitt dödsryck Jag drog på allt vad jag orkade sista delen av backen och fick en liten lucka direkt. Körde som en tok med bredställ i kurvorna mot mål och när jag kom ut på det öppna fältet såg jag att ledande Jenny inte var långt före. Dock för långt för att hinna ikapp. Det blev en 2:a plats i mål. Ibland får man chansa lite, det hade lika gärna kunnat ta tvärstopp där i backen. Jag borde ha vågat dra upp farten tidigare. Bra dag på cykeln!      

Jag har haft ett någon annorlunda upplägg med träning veckan innan den här tävlingen än vad jag brukar. Vet inte om det var avgörande, kanske var det bara slumpen. Får köra med samma upplägg fler gånger för att kunna utvärdera.

Tillbaka i Vallby hittade jag den här: