XC-SM och premiärdoppet!

Foto: Linda Linhart fler fina bilder finns här!

Foto: Katarina Rönnbacka Nybäck

XC-SM i Hallby blev en varm och snustorr historia, minst sagt. Jag slutade som många redan vet på en 4:e plats. Just 4:e platsen är väl egentligen den tråkigaste placeringen av alla, så det var lite tråkigt att bli just det. Å andra sidan gjorde jag ett bra lopp och känner att jag fick ut det jag kunde just den dagen och till viss del handlade loppet mycket om att överleva värmen för oss alla. Jag är glad att jag inte tokdog i värmen.
De som var framför mig, två cyklister som är proffs i den absoluta välrdseliten och en riktig snabb XC expert är inga tjejer jag tycker man behöver skämmas för att bli frånåkt av. De är grymt snabba! Det vore väl snarare jättekonstigt om jag inte blivit ifrånåkt?
Hur som helst, förutom att starten blev uppskjuten 45 minuter så att jag fick värma upp två gånger, så började tävlingen bra. Kände att jag kunde hänga med bra i starten, vilket jag annars ibland har svårt med. Första varvet gick fort, men sen kände jag att jag fick hålla igen lite i backarna, då jag ofta tenderar att vilja köra över min förmåga på XC-lopp (I cx gasas det ju ofta allt vad man har i 40 minuter..) Nu tänkte jag att jag skulle spara och köra mitt eget tempo för att inte krokna helt på slutet. Att tävla i hög värme gör att man måste tänka mer på det där med att inte dra på för hårt första halvan av loppet, då man kan tappa väldigt mycket om man blir överhettad, trött och stum på samma gång. Jag fick även bra hjälp med vatten att hälla över mig under loppet och jag tror det främst var detta som gjorde att jag klarade värmen. Tack Peter, vilken service! Helt underbart att få hälla kallt vatten på sig, jag längtade varje varv.
Banan var bitvis så rolig att jag inte kunde låta bli att le, trots att jag fick kämpa för att hålla faten. Det var ungefär sex backar per varv, inte så långa, men några av dem branta. De värsta var två som låg vindskyddat i stekande sol. Jag bävade inför varje gång dessa två backar skulle köras. Inne i skogen var värmen överkomlig, men utan skugga och vind, var det riktigt stekigt! Jag vågade efter ett tag inte titta på pulsklockan, i efterhand såg jag att jag hade en snittpuls på 174 slag i minuten. Min maxpuls är runt 11 slag höge, så man kan anta att jag har en ganska hög tröskel. I mål blev jag uttagen på dopningstest. Jag blir alltid det när det är varmt ute och aldrig efter något lopp när jag är kissnödig vid målgång. Efter en halvliter vatten, 2 burkar cola, 2 burkar ramlösa, ett glas saft och en piggelin, lyckades jag dock klämma fram det de ville ha ca 2 timmar och 15 minuter senare.
En stor eloge till den fantastiska publiken som samlats vid de tekniska partierna av banan! Det var grymt motiverande.

   

Man skulle kunna tro att det var slutcyklat för dagen efter krafturladdningen i Hallby. Men där tror ni fel! 

När vi kom hem blev det nämligen cykeltur ned till röda sten och där intag av laxburgare. Därefter vidare över Långedrag ned till Fiskebäcks hamn för att Mackan skulle få ta ett kvällsdopp och sen hem igen via Frölunda, en tur på i runda slängar 25km. Eftersom det inte blev någon nedvarvning efter tävlingen kändes det som om det var bra för mina ben dock. 

 Och idag har det premiärbadats! Vi var nere vid Amundön utanför stan och badade. Det var skönt. Med 30 grader i luften känns 20 grader i vattnet helt ok! Nu ska jag fortsätta att försöka bli pigg i benen inför nästa SM, redan kommande helg! Tur att värme är bra för musklerna.