tisdag 29 maj 2012

Det där med att ta i...

Då kan man lätt se ut så här:
Bilden är från helgens race och tillhör Ludo-Grafica. Tog mig friheten att låna den, då jag ju själv är med på den Fler bilder från racet finns här!

måndag 28 maj 2012

Malmédy Mountain Trophy!


Det blev en 3:e plats igår på Malmédy Mountain Trophy. Banan var som sagt väldigt tuff, lika många höjdmeter totalt som banan i Heubach. Vi körde 4 varv och en startloop. Ingen ville köra fort i starten, utan alla låg och avvaktade va de snabbare skulle hitta på, så jag valde att lägga mig först. Lika bra det, så kan man välja väg själv. Efter 500 m började en lång, lång stigning och då stack Anne Terpstra och Ghita Michels iväg, jag försökte följa, men kände att det nog inte var läge att bränna allt krut redan i startbacken, så jag försökte hitta min rytm istället. Kändes som om jag låg på gränsen hela tiden, och sista varvet trodde jag att jag skulle vägga av trötthet och av värmen flera gånger, men jag höll farten och plockade till och med några sekunder på framförvarande på sista varvet. Slutade till slut 3:a i mål, vilket jag får vara nöjd med.

Efter det snabbade vi oss för att komma iväg och åka hemåt, hann inte varva ned något på cykeln, vilket känns idag, men jag hann i alla fall duscha. Hem kom vi kl 4 på morgonen. Vi fastnade i en jättebilkö och missade färjan med 5 minuter och fick vänta rätt länge där. Lite oflyt, men svårt att planera.

Idag blir en ganska lugn dag med försök att styra upp saker och ting.

lördag 26 maj 2012

Brutalbana och Bermudamannen i Malmédy!

Solen gassar för fulla muggar och själv har jag slappat efter dagens 2 varv på morgondagens tävlingsbana här i Malmédy. Älskar ju att svara i solen, men försöker att hålla mig i skuggan rätt mycket så här dagen innan race. Som jag skrivit tidigare, backigt kommer det att bli i morgon, det är en helt brutal bana de har här. Första halvan på banan består av två backar, totalt ca 13 minuter i medelhård träningsfart, därav ca EN minut nedför.

Nedan försökte jag plåta den brantaste och längsta utförskörningen, här när USA:s landslag åker nedför den, det är bara det att det inte ser särskilt brant ut på bild.

Jag tror den här banan är en sådan man antingen kommer att älska eller hata, beroende på hur benen och kroppen mår. Banan påminner en hel del om en XC-bana jag körde i Verviers, ett par mil härifrån för några år sedan. fast den här är mer av "skogskaraktär".


För att bli pigg till i morgon ska jag nog göra som Mackan, även kallad "Bermudamannen" här i de fransktalande delarna i Europa (efter det flitiga användandet av bermudashorts?), och lägga mig med benen i högläge. Verkar ju funka för honom, han var stark uppför startbacken idag.

torsdag 24 maj 2012

Backigt..

Afterbike på terrassen. Man kan ha det sämre med trötta ben!

Idag blev det ett distanspass på både väg och stig här runt Malmédy. Vi åkte bland annat förbi F1 banan vid Spa och tog en fika i samhället Spa. Äkta Belgisk cappucino, dvs kaffe med en stor portion vispad grädde ovanpå. Ska man ha en riktig cappucino med mjölk får man säga till, men eftersom vi inte kan franska och ingen kan engelska så fick det bli den inhemska varianten.  

Mackan hängde med och klagade lite till en början när jag drog in honom på en vägg till klättring inne i skogen. När jag gav löfte om utför och ovan beskrivna kaffe, blev det dock lungt och han hängde med bra hela passet. 4 timmar och 2000 höjdmeters klättring fick vi ihop och då hade vi inte ens ansträngt oss för att hitta backar, utan kört mer på måfå.

Vi hann även med att testa ett varv på helgens tävlingsbana. En riktigt, riktigt brutal bana har de fått till. Inte teknisk på det sätt som banan i La Bresse, men närmare 300 höjdmeters klättring på 5km långt varv, en av uförskörningarna slår nog rekord i kombinationen lång + brant i en tävling för min del. Riktigt bra och riktigt tuff. Tillsammans med värmen kommer det bli mycket svettigt på söndag. 

Just nu hoppas jag på ett åskväder, då det är extremt kvavt. 

onsdag 23 maj 2012

Malmedy!

Nu har vi tagit oss från Freiburg till Malmedy i Belgien. Jag hann med ett intervallpass i Freiburg innan vi åkte och det kändes gött att få det avklarat.

Då det gäller Belgien och Frankrike och särskilt den Wallonska delen av Beligen brukar ju bo-standrarden vara lite si så där.
I La Bresse bodde vi ju i princip i ett fårstall (lutar fortfarande får om en del kläder vi inte hunnit tvätta) och jag har många gånger bott på liknande ställen i Belgien. Inte för att jag har särskilt höga krav då det gäller boende, men det är ju trevligt om det åtminstone är rent och fräscht och inte luktar tex mögel.
Vi blev därför förvånade när vi kom in i den lägenhet vi hyrt i några dagar här i Malmedy. Huset var snett och vint, som många hus här och vi var rätt skeptiska till en början,  men inuti visade det sig vara helt nyrenoverat och inrett på ett mycket personligt sätt med många små roliga detaljer.

Dessutom kan man fulsurfa på terrassen nedanför, så det känns som ett riktigt toppenboende! Hoppas kunna återkomma med lite bilder under kommande dagar.

Nu blir det lite Beligska jordgbbar innan det är dags att försöka sova, så vi blir pigga inför morgonagens Distanspass.

tisdag 22 maj 2012

Findag i Freiburg!


Idag har vi haft det fint i Freiburg! Sol och värme och lite åska. Jag har också träffat en ny fin vän, vandrarhemshunden som ni ser ovan! Letar efter lämpligt tillfälle att kidnappa henne hem till Götet.

Och så har vi cyklat förstås. Det blev en sväng upp till starten av Downhillbanan på stigar och grusväg.   Riktigt bra cykling om än lite blött. I skogen var det som en djungel, med tät, väldigt grön grönska och varm, fuktig luft. Vi avslutade med race i Downhillbanan innan vi åkte till vandrarhemmet. Eftersom jag kört där några gånger, kunde jag köra ifrån Mackan på några knöliga partier, kändes bra!

Vi har också druckit mycket. Dels min favoritdryck, Färskpressad Apelsin, som det fick bli till frukost och dels Mackans, Weisbier på Kastaniengarten. Själv drack jag dock ingen öl..

Freiburg är verkligen en skön stad med fin omgiving och sköna människor. De flesta är glada och hjälpsamma mot oss förvirrade, dumma svenskar, eller så har vi bara haft tur. I morgon drar vi dock vidare till Malmedy, där vi stannar några dagar fram till nästa tävling. 


måndag 21 maj 2012

I Freiburg på återseende!

Bild från träning på banan i La Bresse. Och Ja, jag hade för mycket kläder på mig!! Foto:Mario Billich
Så hamnade jag i Freiburg igen. Vi möttes av varmt väder och, så klart, regn. Nu är dock temperaturen dock behaglig om man jämför med när vi var här på landslagsläger för några veckor sedan.

Idag har vi inte gjort så mycket nytta, mer än att tagit oss till Freiburg från La Bresse. Vi hade tänkt köra ett återhämtningspass, och hälsa på Pia, men precis när vi skulle ge oss iväg började det ösregna, så vi åkte bil istället. Kanske var det meningen att vila helt denna dag, efter loppet igår. Istället fick vi en trevlig fikastund med Pia och Olof i deras fina vindsvåning. En sån skulle jag vilja ha!

Efter det skulle vi tillbaka till vandrarhemmet och fixa mat, men var så hungriga att vi stannade vid en thai-restaurang inne i Freiburg istället.
I morgon blir det eventuellt lite cykling på förmiddagen om det inte ösregnar då med. Hoppas kunna testa den där downhillbanan igen och få lite tekniktips av "Downhillmackan".

söndag 20 maj 2012

World Cup La Bresse - Fantastisk publik, snorhalt och världscupspoäng!

 Cykeln laddad och klar inför start.

Så här i efterhand erkänner jag det, jag var riktigt nervös inför dagens start i Världscupen i La Bresse. Inte bara för att det var just en världscup, vilket alltid ger extra pirr i magen, utan även för att det visade sig vara den tekniskt sett svåraste världscupsbanan i år, kombinerat med vetskapen om att många redan kraschat illa på banan, där ibland Kajsa och Jenny. Mina träningsvarv på banan hade gått så där. Det var först när jag bytte till mina Rocket Ron 2,4 (som för övrigt ser gigantiska ut på min lilla 16” cykel), som det kändes relativt ok.

Jag hade på förhand tänkt att jag skulle försöka se placeringen som mindre viktig på detta race. Det är alltid svårt att bortse från just placeringen, då det ju är det enda som egentligen officiellt räknas i vår sport. Om man kör fort och leder i starten, kör fort i ett varv, kör särskilt snyggt eller bra på något parti på banan, eller på en bra tid jämfört med tex förra gången, spelar egentligen ingen roll. I slutändan är det ändå placeringen som är det viktiga. Och den som kommer först är bäst. Som tävlingsmännsiska vill man ju alltid ha så bra placering som möjligt och därför är den så svår att tänka bort. Tycker i alla fall jag. Min tanke var att försöka fokusera på att få till en bra åkning och att hålla mig själv och cykeln så hela som möjligt, oavsett var i startfältet jag befann mig.

Det fungerade så där att ha detta fokus tycker jag. Redan i starten, vilken blev rätt kass för min del, då jag inte vässat armbågarna ordentligt och körde alldeles för mesigt, började jag fundera på var jag låg paceringsmässigt. -Skit i det, skit idet, sa den inre rösten, men vad hjälpte det? Jag lyckades plocka en del placeringar uppför den långa backen. På de tekniska partierna körde jag allt från bra till något som sög fett rent åkmässigt. Tyckte inte jag fick ordning på min åkning riktigt, kraschade inte, men små vurpade ganska mycket. Blev förbannad. Svor åt mig själv. Fick till slut det fjärde varvet att funka ok, plockade en placering och var på väg i kapp nästa åkare då jag blev avplockad, vilket var helt onödigt, då de som ledde skulle gå i mål och vi inte skulle vara i vägen för dem. Snopet. Slutade 55:a, vilket kanske inte är något att skryta med, men ändå bättre i världscupssammanhang än på länge för min del. Blev några världscupspoäng och rankingpoäng i alla fall.

Så här i efterhand är jag mest glad över att jag kom i mål i alla fall nästan helskinnad. Många kraschade väldigt illa på de tekniska partierna. Och man förstår att banan var svår, för det är inte ofta folk som suttit hemma och tittat på webb -TV, skickar meddelanden och frågar om det verkligen var så svårt och halt som det såg ut.
Måste dock säga att det var en riktigt grym bana. Ännu grymmare var all publik som hittat till La Bresse, de hejade som tokiga, även på oss lite längre bak i fältet. När herrarna och Juien Absalon körde var det som ett dån av jubel uppe från berget när han passerade. När han till sist vann, fanns ingen hejd på glädjen.

I morgon var tanken att vi skulle dra vidare till Malmedy i Beligen och stanna där till nästa tävling. Det visade sig dock att boendet var fullt måndag och tisdag, så vi bokade in oss på cykelvandrarhemmet utanför Freiburg, där vi bodde på landslagslägret istället. Ska bli kul att köra lite på stigarna där igen och visa Mackan den fina downhillbanan. Dessutom finns där internetuppkoppling. Är det något Frassarna är dåliga på, är det Wi-Fi. Om det skulle finnas på ett hotell eller ett café, är chansen större att det inte fungerar, än att det fungerar. Oftast skyller de på att det är för många som surfar på det, även om det bara sitter 5 stackare och surfar där.  



Emil in action! Slutade 23:a och var väl hyfsat nöjd i alla fall..

fredag 18 maj 2012

Bantestat och klart i La Bresse!


Då var vi framme i La Bresse efter en riktigt lååång resa, som ändå kändes rätt ok, men som sagt, lång.
Idag har vi sysselsatt oss med att hämta nummerlapp och feedzonpass, vilket tog en evighet, trots att det inte var särskilt lång kö och därefter gav vi oss ut på banan tillsammans med Angelica Edvardsson.

Banan var krävande med 1 km brant klättring och en massa små dropp och stenpartier utför. Bitvis väldigt rolig, men vissa partier var svåra då det var halt. Sista km är den svåraste och vid regn kan det nog bli mycket löpning. I morgon ska jag testa 1 varv med Rocket Ron 2,25 och ett varv med 2,4:orna, Det kan vara en fördel med de breda däcken på den här banan om det blir blött.

Nu ska jag handla och sen hem och fixa mat till "team Manager Mackan" som är ute och kör extrapass för att hitta formen.
Vi bor för övrigt i en ladugård, med en massa får. Vi har till och med ett fönster från vår lägenhet in till stallet där fåren bor. Ganska trevligt, förutom att det luktar en hel del får så att säga. De är i alla fall tysta på nätterna, vilket vi först var oroliga för. Det bä:ades nämligen ganska mycket när vi kom i går kväll.  

onsdag 16 maj 2012

Mot grodätarlandet och La Bresse!

Jag kommer inte att äta dem...


Så. Nu har jag tokpackat och fixat och är äntligen på väg till Frankrike och La Bresse. Det kommer att bli spännande. Jag vet ingenting om hur banan ser ut överhuvudtaget, bara att det förmodligen kommer att vara blött och kallt. Väderprognosen ser inte jätterolig ut om man säger så. Hade föredragit lite varmare majväder överhuvudtaget både hemma och borta, men det är inte så mycket mer att göra än att klä på sig mer kläder tvätta cykeln ofta och be väderguden att skärpa sig.
Egentligen har jag inte så mycket emot regnet i sig. Kunde det bara vara typ 20-25 grader när det regnade hade det varit bra. Det är regnet i kombination med kyla jag inte gillar (vet inte riktigt hur den åsikten går i hop med att vara lerälskande CX-åkare, men men..)

Har i alla fall packat ned både lerdäck och flossadade tävlingskläder, så det blir nog bra!

Veckan efter La Bresse, kör jag en C1-tävling i Belgiska Malmedy och den ser sjukt jobbig ut på banprofilen. Rykten säger att det ska vara en bra bana, så då tror jag på det.

En rolig bild på mig från SRAMLiga i Kolding. "Kurv-ägget" har jag döpt tekniken!!  Fler bilder finns här!!

Hur internettillgången ser ut i Frankrike vet man aldrig, så det kanske blir glest med uppdateringar framöver. Vi får hoppas på det bästa.

Au revoir mon ami!

söndag 13 maj 2012

3:a i Kolding, men var är "panget"?

Foto: Markus Nyström
Det blev en tredjeplats idag på Tävlingen i Kolding. En fantastisk bana även detta år, nypreparerad och ganska annorlunda jämfört med förra året, men samma typ av terräng och vissa delar av banan var samma som förra året. Tekniskt med branta utförslöpor och kluriga svängar med löst grus kombinerat med snabba, snabba partier. Några små stenkistor hade också byggts.

Jag har skrivit tidigare och kan inte låta bli att göra det igen, danskarna är fantastiskt duktiga på att få till bra och krävande mtb-banor! Det är en av anledningarna till att jag så gärna åker till Danmark för att tävla.

I det stora hela var det en slitig dag för min del, benen och luftrören var inte så bra som jag hade hoppats på. Det gick helt ok första två varven (av 5) och jag låg tvåa efter Annika Langvald. När det var ca 1,5 varv kvar blev jag dock ikappkörd och kunde inte hänga på. Lite surt att tappa 2:a platsen, men fick verkligen slita för att orka hålla tempot. Vissa dagar är det verkligen slitigt att tävla och jag är nöjd att jag tog mig i mål och i alla fall plockade några fina UCI-poäng till samlingen. Jag letar efter det där panget i benen Darvell säger att man ska ha. Hoppas hitta det snart. Ska försöka hitta någon "pangfrämjande träningsverksamhet" att sysselsätta mig med i veckan som kommer.

Redan på onsdag åker vi ned till Frankrike och La Bresse och bilresan ned kan kanske inte ses som det mest "pangfrämjande" man kan göra för benen. Vi får se vad jag kan hitta på innan dess.

Under måndag-onsdag blir det mycket att stå i förutom träning. Det ska packas fixas och grejas med en massa grejer, samt jobbas lite med. I morgon kommer jag att i princip, låsa in mig för att försöka få klar min förbaskade deklaration som jag ideligen skjutit på att börja med. Har redan fått ett uppskov av Skatteverket och vill inte ringa och be om det ännu en gång. En sak är klar, när mitt lilla företag börjar gå bättre, så kommer jag skicka bort allt vad bokföring heter, det är verkligen inte min grej.

fredag 11 maj 2012

Lilla paradiset!

Mammas och Pappas Trädgård, full av tulpaner
Österlen är precis så fint som det brukar. Maj är extra fint då äppelträden blommar samtidigt som rapsfälten och tillsammans med himlen, havet, det speciella ljuset och allt det gröna blir det underbart! Mina föräldrar bor verkligen i ett litet paradis.
Vind är något som också i princip alltid är närvarande här och idag blåste det rejält (nu på kvällen ännu mer). Åkte till havet för att försöka plåta vågor, men det visade sig blåsa från helt fel håll, vattnet var platt, så det blev en fika inne Simrshamn istället. Passade på att gå in i en affär färg och papper och kom ut med ett skissblock. Det är något med det där. Jag bara måste köpa antingen block, pennor eller akvarellfärg så fort jag går in i liknande affärer. Hemma har jag minst 10 skissblock i lika format, dock inget i det här formatet vilket var just det jag försvarade köpet med.Och att det ju var så "lätt att ta med sig". Hmm..

Tillbaka hos Mamma och Pappa grejades det i trädgården: 
Mackan överlycklig över att få köra pappas åkgräsklippare!


Nåväl imorgon drar vi vidare till Koldnig och jag kör SRAM-liga på söndag. Förhoppningsvis hinner jag med något varv på banan i morgon. Jag vet att banan är grymt bra, nästan 200 höjdmeters klättring per varv och en hel del tekniska partier. Jag har sagt det förut, danskarna är grymt duktiga på att bygga bra XC-banor.

För övrigt har det varit en bra vecka. Mycket att planera och fixa inför resten av sommaren, men också klartecken om nya samarbeten som är på gång. Mer om detta inom kort!! 
Positivt är också att de saker jag lyckats sprida ut över halva Europa efter senaste lägret i Tyskland, är återfunna och på väg hem de med. Pulsklockan och USB-kabeln skickades med post från hotellet i Frankfurt.  4 par däck som glömdes i bussen befinner sig i Falun och kommer så småningom att fraktas till Göteborg. Och sen hittade jag mina stödstrumpor som varit bora i nästan halvår, nedknölade i en ryggsäck hemma. Allt man tappar bort finns någonstans, frågan är bara var. 

tisdag 8 maj 2012

Blue Lines!

Blue Lines! Får en av någon anledning att tänka lite på Duran Duran-låten "White Lines"

De blå linjerna är tillbaka i stan. Det är alltså dags för Göteborgsvarvet. I runda slängar är 62000 anmälda till helgens halvmara, som är världens största deltagarmässigt. Ganska så coolt faktiskt. Själv har jag sprungit loppet flera gånger, även om det är många år sedan nu. Nån gång kommer jag att springa igen, men inte i år.
För övrigt springs det väldigt mycket i Göteborg. Idag var det Vårruset och nästan 20 000, damer, tjejer, flickor, tanter och käringar, rusade 5 km i Slottskogen. Fast rusa och rusa. Max 3% rusade kanske och övriga 97% lunkade runt på en strax under en timme för att få en pic -nickorg. Ja, ja, kan det får folk att motionera och hålla träningsmotivstionen uppe, så är det väl jättebra, även om jag ställer mig lite skeptisk inför evenemang som börjar med tjej-, kill- och liknande.    

Lite tekniskt, så att säga..

För min del blev det ett distanspass på förmiddagen i skogen. Jag körde fina stigar i Delsjön och sen Vildmarks- eller Bohusleden (lär mig aldrig inte vilken som är vilken) ut till Jonsered. Vissa delar har blivit väldigt svårkörda, som den ovan. För några år sedan kunde man köra här utan problem, nu var det svårt, minst sagt.

I morgon blir det lite träning på delar som ska bli sommarens SM-bana. Det regnar och ska regna i morgon, vilket i detta fall är bra, då de gubbar som brukar ha "spontana" träffar av tvivelaktigt slag på kullen där banan går, nog håller sig hemma.   

måndag 7 maj 2012

Kyla, solväder och spinningmusik!

Sol men kallt..
Det har varit väldigt soligt och fint väder här i Göteborg, fast kallt och blåsigt. Benvärmare, skoskydd och vinter jacka är inget man vill ha på sig i maj, men vad gör man? Jag har kommit igång med träningen igen efter matförgiftningen och det känns bra. Idag blev det ett fint intervallpass i Ängårdsbergen på förmiddagen och en högintensiv spinningklass på kvällen. Nu var det ju jag som instruerade klassen, så det räknas inte riktigt som träning, men pulsen är ju hög även när man sitter på instruktörscykeln, så något i konditionsväg kanske det ger i alla fall. 

Tiden mellan träning och spinning ägnades åt mix & trix av 2 spinningkasser plus lite annat jobb vid datorn. Är det något som kan få min tid att försvinna snabbt, är det musiken. Jag jobbar i ett program som heter Mixmeister, vilket är ett enkelt sätt att få flyt och övergångar mellan låtarna utan att använda mer avancerad teknik. I bland blir man förvånad över hur bra två låtar, (vilka man från början var de sista man trott skulle passa ihop) blir att mixa ihop. Men som sagt mycket tid behövs om det ska bli bra, och det vill man ju att det ska. Så här såg dagens spellista ut förresten, det var någon som frågade efter den. En blandning mellan gammalt och nyare: 

1  Töntarna - Kent
2  The Word - Prince
3  Run It - Chris Brown
4  Hide And Seek (DJ Tiestos In Search Of Sunrise Remix) - Imogen Heap
5  Church Lady - Dennis Ferrer
6  The long way home (Deadmau5 mix)- Faithless 
7  Only Love - Way Out West
8  What Time is Love (2005 remix)- KLF 
9  Carry Out (Jordan Remix)- Justin Timberlake ft. Timbaland
10 Young Blood - The Naked And Famous
11 The Cure And The Cause (Dennis Ferrer mix) - Fish Go Deep 
12 My Freedom (David Guetta Mix) -Chris Willis 
13 Epic - Sandro Silva & Quintino
14 Energy 52 (Michael Woods Out Of Office Remix) - Cafe Del Mar 
15 All the Right Moves - One Republic
16 Här inne hos mig - Albin Groomer

Jag minns när jag började instruera spinning och det i princip skulle hållas hemligt vad man hade för musik och ingen ville avslöja var man fått tag på sina godbitar. Tur att den tiden är förbi för länge sen!


Utöver det har jag åter lyckats med konststycket att glömma min Polar pulsklocka med tillhörande USB på ett hotell i Tyskland. Det är andra gången på 9 månader. Letade som en galning hemma innan jag kom på att jag i alla fall kunde ringa och höra med dem. Och där var den alltså och här har man letat helt i onödan! Skönt, nu gäller det bara att få hem den också.    

fredag 4 maj 2012

Tröst!


Nu är jag äntligen lite bättre! Känner mig dock tömd på allt vad energi heter, så det blir lite lugnare träning tills magen känns helt bra och jag fått i mig mer mat. Hade tänkt träna helt annorlunda nu när jag kom hem från Tyskland och kände att formen var på G. Men det är bara att gilla läget och inte göra något dumt. Man vill ju inte bränna ut sig.

Har i alla fall fått lite tröst i form av nya prylar till cykeln, bland annat den här sadeln från Ritchey. Den är verkligen superfin. Dessutom har vi bytt sadelstolpe till den finaste Ritchey-stolpen, utan seat-back. Blir några gram lättare. Dessutom ska vi byta kasett, bakväxel och ena reglaget. Imorgon ska jag försöka provväga cykeln på jobbet och se vad den hamnar på. Ett bredare styre finns också i tankarna.

I morgon blir det en cykeltur på jobbet, vilket ska bli roligt. Tänk om man alltid hade förmånen att få 1-2 timmars träning på arbetstid? Kul att träffa folk och prata cykel på det sättet är det också. Vi borde införa cykelträning dagligen på SportSpec!

Nu måste jag ut och reka lite inför morgondagen.

onsdag 2 maj 2012

Dagens träning: Inställd på grund av matförgiftning...

Idag var det tänkt att jag skulle ge mig ut på ett förmiddags-intervallpass i skogen i det underbara vädret. Under natten har det dock känts som on det är något som inte stått rätt till och i morse var jag väldigt illamående med magknip och andra jobbiga grejer. Just nu vill man inte gå någonstans där det inte finns en toa, om man säger så.

Jag misstänker att det är något jag fått i mig som magen inte gillade, kanske var det veggowrapen jag åt på Frankfurts flygplats eller gårdagens frukost?

Att ge sig ut på cykeln är inte att tänka på just nu, så jag hoppas på bättring tills i morgon. Det är alltid så frustrerande att inte kunna träna som tänkt, särskilt då man väntat på detta finväder. Dessutom har jag 1000 andra grejer jag behöver fixa och planera, men jag orkar inte riktigt få nåtot ordentligt gjort.
Om man ser det positivt kan det ändå vara bra med en extra vilodag för kroppen efter resande, tävlingar och extremdålig sömn. I helgen blir det tävlingsfritt och lite jobb, så det finns tid att ta igen träningen.

tisdag 1 maj 2012

Hemfärd och botanisering i dyrhetens tecken.

Igår var det känslan av att vara på väg, men att aldrig riktigt få komma fram som var den starka. Efter tävlingen i Heubach sov vi ju på ett Hotel i Frankfurt och mitt och Olofs plan gick inte förrän på kvällen, vilket innebar lång träning i att slå ihjäl timmar. Som tur var hade jag ritplattan att roa mig med. Väl på flygplatsen blev det också lång väntan, då vi ju var tvungna att checka ut och åka dit tidigt.

Jag har en grej jag alltid brukar roa mig med när jag väntar på flygplatser. I taxfreebutiken brukar jag försöka hitta den dyraste ansiktscremen, prova den och notera vad den kostar. Denna gång innebar det nytt rekord. på 435 euro för 50 ml kräm. Måste ju vara en otroligt bra kräm för det facila priset, så jag provade lite av den så klart. Inte blev jag snyggare för det och inte luktade den särskilt gott heller, så den var nog bara inte min typ.  Måste säga att min 99 kronors från Apoteket verkar fasen så mycket bättre.

435. EURO... Bara att köpa!

Efter Frankfurt blev det en tids väntan i Köpenhamn också och jag lyxade till det med en Cappucino på Starbrucks för 43 danska kronor (ca 54 svenska). Därmed rök också rekordet i dyraste kaffet någonsin. Och, ja, det var gott, men jag vet nog minst caféer i Linnéstaden där jag bor som gör godare kaffe till mindre än halva priset.

Väl hemma i Göteborg blev man lycklig av att våren kommit. 

Landsvägs CUBE:n har dammats av och fått sig en tur till Särö och tillbaka, med Mackan på hjul. Man vill ju inte slita ut honom, stackarn.