Tack för allt fantastiskt hejande i Slottskogen!

Arga ögat. Åtminstånde ibland. Foto: Sofi Sydvart

Det blev en 4:e plats på SM i Slottskogen idag. Vad ska man säga om det, jag hade givetvis hoppats på de där magiska pang-benen när SM gick 2 km hemifrån. Träningen i veckan har känts riktigt bra, så det fanns goda förhoppningar om en bra dag.
Jag märkte dock snabbt efter starten av vårt lopp att det där sista panget inte fanns där det skulle och borde finnas. Jag trampade och slet allt vad jag orkade, men kunde inte hänga med i farten som sattes upp och blev efter redan från början. Pulsen var märkligt låg och det blev ett smärtsamt slitgöra innan jag var uppe på 4:e plats. Därefter kändes det faktiskt lite bättre och jag plockade in lite grann på Kajsa som låg närmast framför. Avståndet blev sedan längre igen och jag förstod att det skulle behöva ske ett under med mina ben för att jag skulle komma i kapp någon.
På sista varvet tappade jag rätt mycket fokus och lyckades vurpa ganska rejält på ett ställe där nog ingen annan har, eller kommer att vurpa. Inne på löparbanan, som är helt slät och platt. På banan finns stenpartier, rötter, 180 graderskurvor, löst grus och "dödsdrop" där andra gick omkull. Jag ramlar på löparbanan när jag är helt ensam och inte ens kör särskilt fort. Kör på en avspärrningsgrej sladdar till, får någon slags sladd på cykeln och åker in i en stenmur med huvudet före. Blev rätt chockad och yr, men var ganska snabbt uppe på cykeln igen och lyckades ta mig i mål, men tappade över en minut på sista halva varvet.

I mål var jag väldigt besviken för att loppet inte gått riktigt som jag ville och hade också rätt ont i skallen. Det blev dock bara ett jack i ögonbrynet lite skrapsår och jag är glad att det inte blev värre. Jag har en del huvudvärk nu men jag tror inte det är någon hjärnskakning. Så här i efterhand är jag givetvis fortfarande besviken över 4:e platsen, men jag gjorde ju mitt bästa för dagen och det var ingen katastrof rent åkmässigt egentligen, även om det kändes så under racet. Är glad att jag bet i hela vägen in i mål.

Det var en hel del publik av kända och okända som hejade mycket under racet vilket var väldigt kul. Stort, Stort tack till alla, Ni gjorde min dag, även om jag såg lite sur ut.

I morgon blir det att agera langare åt Mackan som gör premiär i H40 klassen. Han har varit taggad de senaste dagarna och det ska bli kul att se honom tävla.

SM:et i Slottsskogen är verkligen ett fantastiskt evenemang med grymt bra banor och trevligt stämning. Två frågor uppkommer dock, som jag inte riktigt fått svar på, mer än att "någon bestämt" att det ska vara så..

1: Vad är grejern med att det ska köras så många varv som möjligt inom UCI:s rekomenderade tävlingstid.(dvs så nära den övre delen i tidspannet, 1h45min) Både herr och dam-elit hade gott kunnat köra ett varv mindre. Vem tycker att tävlingen blir roligare av att man ska slita runt det där sista varvet?

2: Varför får bara Herr U23 mästartröja och inte Dam U23? Jag vet att det inte är så många U23:or i Sverige, men det är väl inte de som körs fel?